Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Sport 2010-01-21 | Uppdaterad 2010-01-21
Hans namn dyker alltid upp när tidernas svenska fotbollsspelare diskuteras. Torbjörn Nilsson kallades gud av IFK Göteborgs fans, men hans strålande karriär kunde lika gärna startat i Östers som Blåvitts tröja.
– Det var ytterst nära att jag skrev på för Öster efter lumpen 1974, avslöjar Torbjörn Nilsson, i dag 55 år.
Torbjörn spelade för division 3-gänget Jonsereds IF, kom med i Göteborgs stadslag, och det blev inkörsporten till idrottsplutonen på I 11 i Växjö.
En kväll på luckan fick Torbjörn Nilsson ett telefonsamtal från en viss Stig Svensson, Östers starke man.
– Jag träffade Stig och Bengt "Julle" Gustavsson (Östers dåvarande tränare) och de presenterade ett kontrakt med Öster. Jag var 20 år och smickrad, minns Torbjörn.
– Stig Svensson var mysig och han tyckte att jag behövde en bil...
Ett lockbete som sånär gjort att Torbjörn Nilsson blivit Österspelare.
– Med distans till mötet med Öster har jag förstått att det inte var första gången som Stig Svensson plockade fram argumentet, en bil, till en ung fotbollsspelare.
– Själv spelade jag i Jonsered och visste inte själv hur bra fotbollsspelare som jag egentligen var.
Året efter militärtjänsten skrev Torbjörn Nilsson på för IFK Göteborg. Vad som hände sedan vet de flesta fotbollsintresserade.
1982 vann Blåvitt den tidens Uefa-cup och i finalen mot Hamburger SV var Torbjörns solokörning för 2–0-målet i klass med Kurt Hamrins mål mot Västtyskland i hemma-VM 1958.
Båda gångerna var Ullevi skådeplatsen och båda gångerna var det tyskt på motståndarsidan.
Torbjörn Nilsson låg bakom de båda andra Göteborgsmålen också vid 3–0-segern mot Hamburger SV. Samma år fick Torbjörn Guldbollen.
– Med perspektiv på livet behövde jag inte ångra beslutet att välja IFK Göteborg. Jag hade stolpe in som spelare, men en sak är jag helt säker på. Göteborg hade inte nått sina framgångar i Europa utan Sven-Göran Eriksson som tränare.
"Svennis" och Göteborg chockade Europa. Segern i Uefa-cupen är Torbjörn Nilssons roligaste idrottsminne.
– Att som första svenska lag vinna Uefa-cupen var stort. När turneringen började hade klubben inte ens pengar till bortamatchen i Valencia. Anders Bernmar (legendarisk IFK-ledare) fick låna pengar i förskott av SKF till flygbiljetterna, berättar Torbjörn.
– Innan vi åkte hade jag beställt 30 biljetter till returmatchen på vårt kansli. Valencia är ett bra lag som många av mina vänner vill se, tänkte jag.
IFK Göteborg spelade 2–2 i Valencia och inför returen stod en 200 meter lång kö för att köpa biljetter till match nummer två. Det här var en tid när förköpsförsäljningen skedde direkt på klubbarnas kanslier.
– Inte ens vi spelare själva trodde på att vi skulle gå vidare. Sedan rullade det bara på.
Torbjörn gjorde två proffssejourer (PSV Eindhoven och Kaiserslautern) och hann med 28 A-landskamper och nio mål. Sanningen var den att Torbjörn aldrig kände sig hemma i landslaget.
I landslaget fick han också uppleva sitt tråkigaste fotbollsminne.
– Det var i slutet av karriären och vi missade 1985 VM. Ni vet efter den där VM-kvalmatchen när Robert Prytz och Glenn Strömberg grät på tv-bilderna.
– Det var tungt att missa Champions League mot FC Barcelona. Vi slog Barcelona med 3–0 hemma och vi kunde lika gärna vunnit med både 5–0 och 6–0. Vi bara tyckte att FC Barcelona var för dåligt, men det straffade sig. I returen åkte vi ut på straffar.
Efter spelarkarriären har Torbjörn tränat U 21-landslaget och som tränare tagit upp tre klubbar (Örgryte Oddevold och Västra Frölunda) i allsvenskan.
I dag verkar Torbjörn som tränare för Kopparbergs/Göteborgs FC i damallsvenskan. Och han stortrivs.
– Att träna damerna är det roligaste jag gjort som ledare. I min nya roll har jag vid flera tillfällen tyckt synd om tjejerna. Det finns orättvisor, inte minst prioriterng av träningstider, mellan manligt och kvinnligt inom idrotten. Därför förstår jag varför flickor i 13-15-årsåldern lägger av med fotbollen.
Tack Torbjörn för vilken glädje jag har upplevt med dig och blåvitt. Det ni presterade tror jag inget lag i Sverige kan göra om, det var en bragd. Synd bara att Öster ligger så långt ner i seriesystemet. Så nu får jag köra ca 50 mil för att få se elitseriefotboll.
"Det ni presterade tror jag inget lag i Sverige kan göra om"
Skojar du?
Malmö FF spelade 1978/1979 final i Europacupen, dagens Champions League.
Blåvitt vann UEFA-cupen 1982, dagens Europa League.
Jag vet då inte vad som är störst?
Känns som att det är lite större att spela en CL-final mot Barcelona, Chelsea eller Man united än en Europa League-final mot t.ex. Anderlecht, St Liege eller FC Köpenhamn.
Det är klart att det skulle dyka upp någon liten malmöit med kraftigt mindervärdeskomplex och gaffla om sin klubbs största merit som är en förlust.
Är det något att vara stolt över att ha förlorat i en final.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA