söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Sportkrönikor 2010-01-27 | Uppdaterad 2010-01-27
Tidigare under säsongen har offensiven varit Växjö Lakers styrka. I går, borta mot Bofors, tog Lakers sin tredje seger på de fyra senaste omgångarna tack vare hårt jobb och en stabil defensiv.
Dessutom fick två spelare som varit rejält ifrågasatta, Johan Andersson och Christopher Liljewall, göra mål.
Se där, några lika oväntade som välkomna faktum nu när David Lundbohm blir borta resten av säsongen och Johan Markusson fick en hjärnskakning. Skador är helt klart ett större problem för Lakers än skriverier på diverse bloggar om "splittring mellan spelarna och tränare Karlsson".
Jag har alltid haft svårt för just sådana avslöjanden. Det ligger i elitidrottens natur att spelare då och då har anledning att vara sura på tränaren. Spelare som inte får speltid bör till exempel vara missnöjda. Om det missnöjet bara kanaliseras på rätt sätt brukar spelaren tränar ännu hårdare och bli ännu bättre.
Att Lakers spelartrupp skulle vara splittrad i en falang som är pro Karlsson och en annan som är anti Karlsson känns föga troligt eftersom Lakers tränare tidigare under säsongen bänkat allt och alla – från färskaste junior till största stjärna.
Det är typiskt Janne Karlsson. Han favoriserar ingen. Han är tuff, envis, engagerad och fast besluten att i alla lägen köra sitt race.
Med en inlevelse och uppriktighet som får oss journalister att göra vågen, men får domare och motståndarlagens ledare ett sucka, leder han sitt Växjö Lakers.
Ibland blir han geniförklarad efter spontana taktikförändringar och lyckade bänkningar. Ibland upplevs hans agerande bara som irriterat och allmänt snurrigt.
Varje säsong sedan Karlsson kom till Lakers har det talats om interna krismöten och varje januari har surret om splittring ökat i styrka på grund av dåliga resultat. Men efter säsongen har allt varit frid och fröjd igen och så gott som samtliga spelare bestämt sig för att vara kvar i Karlssons lag.
Jag är övertygad om att Janne skulle bli en sämre tränare om han plötsligt bytte ledarstil – även om hans sociala coachning i går (inte en enda bänkning!) slog väl ut.
Men det är viktigt att Janne inte nonchalerar spelarnas synpunkter. Tränare och spelare vinner (och förlorar) tillsammans.
En bra ledare känner av stämningar i gruppen, lyssnar på synpunkter, bildar sig en egen uppfattning om vad som är bäst för helheten och fattar sedan beslut som han kan stå för.
Ibland är jag oense med Karlsson om taktiska val (helt naturligt eftersom det finns lika många hockeyåsikter som det finns läktarexperter) men i övrigt är det bara en sak som oroar mig lite vad gäller hans ledarskap.
Det får inte blir för mycket "mangement by fear". Konstruktiv kritik är nödvändig. Men minst lika viktig är positiv feedback. Även tuffa hockeykillar behöver bli killade på ryggen ibland...
Dan Magnusson
dan.magnusson@smp.se
Telefon: 0470-77 06 62
en annan tidning hade nog frågat Karlsson om saken...
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
