Till minne

Till minne av Erik Rosén

Till minne Artikeln publicerades

Min vän och mentor Erik Rosén, Alby, Mörbylånga, har avlidit i en ålder av 85 år. Närmast anhöriga är dottern Ulla och sonen Lars med familjer. Erik var änkeman efter hustrun Solveigs allt för tidiga bortgång 1989.
Erik Rosén föddes i Emmaboda och växte upp i Kosta där fadern Alfred blev chef för glasbruket 1936. Efter studentexamen i Växjö och civilekonomexamen i Göteborg blev Erik kontaktad av min far, Eric Åfors, som var nybliven ägare till Boda glasbruk. Erik Rosén erbjöds blott 23 år gammal att bli chef för och delägare i bruket. Produktionen vid bruket var då traditionellt bruksglas med historiskt låg lönsamhet i konkurrens med många andra glasbruk. Erik insåg tidigt betydelsen av ny formgivning och anställde därför i början av 1950-talet den blott 20-årige Erik Höglund. Denne kom, under Eriks ledning, att formge glas som efter en trög start kom att bli revolutionerande, och Boda intog snart en ledande ställning inom svensk glashantering. Framgångarna för Boda medförde att Erik så småningom fick förtroendet att överta ledningen för såväl Åfors som Kosta glasbruk och tillsammans bildade de tre bruken Åforsgruppen AB, sedermera Kosta Boda AB.
Det som mer än något annat kännetecknade Eriks gärning och ledarskap var hans förmåga att rekrytera blivande framgångsrika formgivare och i samarbete med dessa utveckla storsäljare inom såväl bruks- som konstglas. Det gällde formgivare som Monica Backström, Lisa Bauer, Anna Ehrner, Paul Hoff, Ulrika Hydman-Vallien, Sigurd Persson, Signe Persson-Melin, Rolf Sinnermark, Bertil Vallien, Ann Wolff (Wärff) och Göran Wärff vilka samtliga så framgångsrikt bidragit till brukens formgivning och utveckling.
Tack vare sin osedvanligt stora arbetskapacitet klarade Erik av att vid sidan av alla andra arbetsuppgifter ha nästan daglig kontakt med varje formgivare. Det var ett talesätt på bruken att den som ville ha spontan kontakt med Erik fick vara så god att springa ifatt honom när han hastade mellan olika arbetsuppgifter.
I ett relativt nyproducerat tv-program om Erik Roséns gärning kallades han den siste glasbrukspatronen. Som sådan hade Erik ett mycket stort engagemang för personalens väl och ve och för bruksorternas framtida utveckling. Ända fram till 1970-talet fanns få möjligheter att bjuda kunder och andra på lokal på bruksorterna, varför all representation måste ske i hemmen. Erik och hans hustru Solveig var kända för stor gästfrihet och generositet i sitt hem Ekbacken i Boda. Deras fester minns många med särskild glädje.
Många är även vi som arbetat tillsammans med Erik Rosén inom glasbranschen och som nu känner sorg och saknad efter en verklig ledargestalt.
För mig som haft förmånen att ha haft Erik som vän, chef och mentor lämnar hans bortgång ett mycket stort tomrum. Han har alltid funnits under mitt vuxna liv och jag kommer med tacksamhet och glädje att minnas samtal, fester och annan gemenskap under alla år.
I denna stund tänker jag på glastrumpeter som spelar Kristallen den fina...
Carl-Henrik Åfors