Efter huvudskadan: Sakta återvänder livet

Urshult Artikeln publicerades
”Jag orkade inte gå till skolan. All energi rann ur mig och jag förstod inte vad folk sa. Jag bodde i en nersläckt etta med solglasögon på mig och ständig huvudvärk”, säger Simon Ståhl som fortfarande har men efter en hjärnskakning i en juniormatch med Tingsryds AIF.
Foto: Per Ohlsson
”Jag orkade inte gå till skolan. All energi rann ur mig och jag förstod inte vad folk sa. Jag bodde i en nersläckt etta med solglasögon på mig och ständig huvudvärk”, säger Simon Ståhl som fortfarande har men efter en hjärnskakning i en juniormatch med Tingsryds AIF.
Hockeyns hjärnskakningar är ett omdebatterat och alltför aktuellt problem. Simon Ståhl, här i Tingsryd Eagles dress, åkte på en ”oskyldig ” smäll i en juniormatch i Karlskrona. Detroits Johan Franzén, Färjestads Sanny Lindström och Frölundas Magnus Kahnberg är tre elitspelare som drabbats.
Hockeyns hjärnskakningar är ett omdebatterat och alltför aktuellt problem. Simon Ståhl, här i Tingsryd Eagles dress, åkte på en ”oskyldig ” smäll i en juniormatch i Karlskrona. Detroits Johan Franzén, Färjestads Sanny Lindström och Frölundas Magnus Kahnberg är tre elitspelare som drabbats.

En hockeytackling skickade Taif-junioren Simon Ståhl in i nio månaders dimma. När livet var som mörkast brottades han med självmordstankar. Fyra år senare, och fortfarande märkt av den senaste hjärnskakningen, börjar han se ljuset.

”Lysrör och höga ljud är fortfarande störande, och jag är en av få som gillar den här mörka årstiden. Jag kan lätt sova tolv timmar på ett dygn och jag har lång startsträcka när jag till slut vaknar”, säger Simon Ståhl.
Foto: Per Ohlsson
”Lysrör och höga ljud är fortfarande störande, och jag är en av få som gillar den här mörka årstiden. Jag kan lätt sova tolv timmar på ett dygn och jag har lång startsträcka när jag till slut vaknar”, säger Simon Ståhl.

Under en juniormatch i Karlskrona landade han i sargen med fel kroppsdel före. Det var ingen ful tackling, mest otur. Då hade backtalangen Simon Ståhl precis börjat tredje terminen på ekonomiprogrammet på Wasaskolan.

– Jag tog mig ut till båset och några byten senare var jag inne på isen igen, så det verkade ju inte så farligt.

Men det var det. När han kom hem till lyan i Tingsryd, dit han hade flyttat för att ha nära till skola och hockeyträningarna, så vällde illamåendet över honom.

– Jag hade haft tre hjärnskakningar tidigare, en av dem i hockeyn, och nu tappade jag perceptionen helt och hållet. Jag fick iväg ett sms till mamma hemma i Urshult.

Det var inledningen på nio månaders helvete. Men fortfarande, efter drygt fyra år, lever han med sviterna efter smällen.

– Jag är personlighetsförändrad och närmast autistisk i dag, säger han.

Han har en fågel tatuerad på en rikt utsmyckad kropp och Slayer-loggan på t-shirten skriker ut hårdrock.

Simon Ståhl, 21, kommer till redaktionen när vanligt folk börjar packa ihop och lämna kneget för dagen. Han gnuggar sömnen ur ögonen och tackar ja till dagens första kopp kaffe. Sedan petar han in en prilla. Skymningen drar sin slöja över Tiken och Kungastenarna och han ser ut att må bättre och bättre.

”Jag orkade inte gå till skolan. All energi rann ur mig och jag förstod inte vad folk sa. Jag bodde i en nedsläckt etta med gultonade solglasögon på mig och med ständig huvudvärk. Mina föräldrar var förstås oroliga, och mest mamma. Speciellt när jag började ställa frågor om meningen med livet, om varför jag över huvud taget skulle leva.”

Men vi backar bandet drygt fyra år. Till tiden efter den fjärde hjärnskakningen.

– Jag orkade inte gå till skolan. All energi rann ur mig och jag förstod inte vad folk sa. Jag bodde i en nedsläckt etta med gultonade solglasögon på mig och med ständig huvudvärk. Mina föräldrar var förstås oroliga, och mest mamma. Speciellt när jag började ställa frågor om meningen med livet, om varför jag över huvud taget skulle leva.

– Jag svarade sällan i mobilen och öppnade inte dörren när det ringde. Läkaren rekommenderade värktabletter och sa att det skulle gå över. Till slut tog jag i alla fall på mig termobyxor och gick ut på nattpromenader. Det hände att jag blev trött och såg stjärnor och la mig rakt ner på marken. Då är man tacksam över att inte bo i en storstad, utan i Tingsryd där det är rätt folktomt.

– Jag började skicka sms till kompisarna igen och hittade tillbaka till skolan framåt våren. Jag hade förstående lärare och fixade gymnasiet trots att jag missade nästan hela andra året. Innan olyckan var jag en kaxig typ på ekonomiprogrammet – lite brats med bakåtslickat hår och så. I dag är jag helt annorlunda men kan säkert uppfattas som tjurig och arrogant nu också, fast av helt annan anledning. Typ att jag tycker att släktträffar med mycket barn och stim är jobbiga.

Han hade bra och långa samtal med en psykolog på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) i Växjö fram tills han fyllde 18, han flyttade hem till lugna Urshult och började så småningom jobba inom vården. Nyligen bytte han från dagtjänst på Trehörna till nattpass på LSS-boendet i Linneryd.

– Lysrör och höga ljud är fortfarande störande, och jag är en av få som gillar den här mörka årstiden. Jag kan lätt sova tolv timmar per dygn och jag har lång startsträcka när jag till slut vaknar. Så nattarbete passar mig utmärkt. Vid sidan av jobbet läser jag in vård- och omsorgsprogrammet med inriktning psykiatri.

Hjärnskakningar, till följd av uppskruvat tempo och okontrollerat närkampsspel, är ett allt mer uppmärksammat problem inom ishockeyn.

Simon Ståhl berättar att han gått igenom ett par depressioner under sin resa och att dusterna med försäkringskassan nästan sugit musten ur honom. Kanske låter det konstigt, men det är trots allt hockeyn som fått honom att se ljuset i tunneln igen.

– Det blir mycket NHL-matcher på tv under långa vaknätter, men framför allt har jag fått ett lyft sedan jag började spela med Eagles, berättar han.

Tingsryd Eagles är gänget som lirar med striktare regler och färre tacklingar i RSHL 2 (Recreational Syd Hockey League) – mjukhockey eller rekreationshockey helt enkelt.

– Det är ju egentligen division 6 och ofta helt utan linjer i spelet, men jag älskar det. Jag är lagkapten och när jag åkte ut på isen i Lenhovda för första matchen så insåg jag att jag inte haft så roligt på över fyra år. Eagles har gett mig ett socialt liv igen. Det här är bästa terapin.

Fakta

Hockeyns huvudvärk – skenande statistik

Sveriges Radio redovisade härom veckan skrämmande statistik. Antalet svenska hockeyspelare som tvingas sluta på grund av upprepade huvudskador växer lavinartat. Under 1990-talet noterades två fall, från 2000 till 2009 sju och från 2010 till och med 2017 hela 59 stycken.

Mörkertalet är säkert stort och inför vinterns hockeysäsong presenterade Expressen en lista på 79 svenska spelare som tvingats sluta i förtid. NHL-veteranen Johan Franzén, Färjestads Sanny Lindström och Frölundas Magnus Kahnberg är några av de mest kända fallen.

Visa mer...