Gropanässtugan - Växjö stifts äldsta prästgård

Tingsryd Artikeln publicerades
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:

Om Växjö stift hade varit något mer frikostigt då hade Södra Sandsjö församling behållit och bevarat Gropanässtugan. Men nu anser församlingen att man inte har råd och skänker den gamla prästgården till Södra Sandsjö hembygdsförening som kan få bidrag för upprustning från länsstyrelsen.

Södra Sandsjö församling har överlåtit Gropanässtugan som gåva till socknens hembygdsförening. Det är ingen gåva vilken som helst.
– Gropanässtugan är den äldsta bevarade prästgården i Växjö stift, säger Karl-Gustav Sjökvist som kyrkonämndens ordförande i Tingsryds kyrkliga samfällighet.
Ordföranden i gåvomottagaren Södra Sandsjö hembygdsförening är Signe Uleskog. Efter en djupdykning i historian har hon kommit fram till att Gropanässtugan byggdes på 1600-talet.
– Före 1595 var Sandsjö en del av Linneryd. Men det året byggdes ett kapell i Sandsjö "ut mot den danska gränsen" som det hette. Sandsjö blev. eget pastorat och då behövdes ett stomhemman till prästen. År 1624 överlät därför konung Gustaf Adolf kronohemmanet Gropanäs till pastors stom så att prästerna kunde försörja sig i erverderliga tider, berättar Signe Uleskog.
Det går också att styrka att den förste komministern i Sandsjö Laurentius Verelin bodde i Gropanäs till sin död 1711.
– Det betyder att Gropanässtugan är byggd på 1600-talet. Det finns också målningar på en del av timret som vittnar om att huset är så gammalt, är Signe Uleskogs slutsats.
På 1940-talet flyttades huset från Gropanäs till Dångemåla eftersom församlingen saknade ett församlingshem. Timret plockades ner, de olika delarna märktes upp och transporterades till nuvarande plats nära kyrkan.
På 1970-talet blev byskolan församlingshem i stället och Gropanässtugan förlorade sin funktion.
– De sista som bodde i huset var min moster Elna Oskarsson och hennes make Gustav, säger Karl-Gustav Sjökvist.
Tillsammans med ordföranden i Södra Sandsjös kyrkoråd Bengt Blomkvist har han undertecknat gåvobrevet till hembygdsföreningen.
– Församlingen hade inte råd att själv ta hand om Gropanässtugan. Stiftet var inte intresserat i att behålla den inom kyrkan. Jag fick beskedet att vi skulle sälja den. Då skulle den sannolikt köpts av tyskar eller danskar. Men jag ansåg att stugan hade ett stort kulturellt värde för bygden. Jag tyckte att bästa sättet att rädda den var att ge den till hembygdsföreningen.
Karl-Gustav Sjökvist lyckades övertyga även övriga i kyrkonämnden om att det var bästa vägen att gå. Trots att man ju gick miste om en eventuell god affär.
– Vi har varit snälla mot föreningen. Vi bekostar till och med gräsklippning under sommartid.
I utbyte mot det ska hembygdsföreningen upplåta tomten vid Gropanässtugan som parkering i samband med friluftsgudstjänst på Enebacken.
– Och om hembygdsföreningen vill sälja stugan någon gång i framtiden då måste de först fråga oss i församlingen om vi vill köpa. Köpeskillingen ska då motsvara de kostnader som hembygdsföreningen lagt ned i huset, informerar Karl-Gustav Sjökvist.