Skogsmästarna gör sista rycket i långa loppet

Linneryd Artikeln publicerades

De är framme vid ett ovanligt långt upplopp. Tre mil i Lidingöterräng återstår, sedan har Veronica Norberg och Pontus Fyhr från Linneryd gjort som 32 000 andra – genomfört En svensk klassiker.

Skogsinspektorer på språng. Utmaningarna på skidor, cykel och simning har de lagt bakom sig. Nu tar Pontus Fyhr och Veronica Norberg sats mot klassikerns slutmål.
Foto: Per Ohlsson
Skogsinspektorer på språng. Utmaningarna på skidor, cykel och simning har de lagt bakom sig. Nu tar Pontus Fyhr och Veronica Norberg sats mot klassikerns slutmål.

Skogen är deras inspirationskälla och levebröd. Ja, anledningen till att de en gång i tiden sprang på varandra. Det var på SLU i Skinnskatteberg som livets snåriga stigar korsades.

– Vi läste till skogsmästare på lantbruksuniversitetet. Det var så vi träffades, berättar de.

Hon kommer från Örnsköldsvik, han från Kvarnamåla mellan Väckelsång och Tingsryd. Nu har de slagit sig ner med sina två hundar i en marklägenhet i Linneryd, men i framtiden räknar de med att ta över släktgården i Grevamåla, där gran och fur och ett och annat lövträd växer inpå husknuten och naturkrafterna är än mer påtagliga.

Veronica Norberg, 26, jobbar på Södra Skogsägarnas kontor i Ronneby. Sambon Pontus Fyhr, 27, på Södras anläggning i Långasjö. Den här heta sommaren har kvistkapare, buntare och andra terränggående maskiner långa tider stått stilla på grund av brandrisk. Inget har varit sig likt för de båda skogsinspektorerna. Det har inneburit mycket jobb och planerande för två virkesköpare i Södra-koncernen.

– Vi har haft lite ont om tid och var väl inte förberedda på bästa sätt inför varken Vätternrundan eller Vansbrosimningen, säger Pontus.

Det är ingen bortförklaring, bara ett konstaterande. För trots allt har det ju rullat på.

– Vi hade tränat cykel 30 mil totalt när vi gav oss iväg från Motala... och hade 30 mil framför oss, fortsätter Veronica.

”Den struliga sommaren har gjort att vi haft lite ont om tid och vi var väl inte förberedda på bästa sätt inför varken Vätternrundan eller Vansbrosimningen”, säger sega skogsparet Pontus och Veronica.
Foto: Per Ohlsson
”Den struliga sommaren har gjort att vi haft lite ont om tid och vi var väl inte förberedda på bästa sätt inför varken Vätternrundan eller Vansbrosimningen”, säger sega skogsparet Pontus och Veronica.

Men allt började på vitt underlag, och med en del strul direkt.

– Egentligen är det min pappa Martin som varit mest ivrig och pratat om att göra det här i många år. Så han är också med och genomför Klassikern och eftersom vi heter Norberg i efternamn så bestämde vi att köra Engelbrektsloppet, som har både start och mål i Norberg, i stället för Vasaloppet. Det gick bra för oss båda, vi har ju åkt mycket skidor hemma i Ö-vik genom åren. Men Pontus blev dålig i halsen och kunde inte ställa upp, berättar Veronica.

Sambon utvecklar problematiken:

– Så var det. Jag fick anmäla mig till Öppet spår under Vasaloppsveckan i all hast. Det var riktigt kallt, runt 25 minusgrader vid starten och jag hade alldeles för tunna handskar och frös rejält, speciellt när det gick fort utför. Jag funderade faktiskt på att bryta mitt i loppet. Veronica var med och servade men dök inte upp vid, jag tror det var Evertsberg, eftersom hon inte hann fram till just den kontrollen. Det hade varit så lätt att kliva av och sätta sig i bilen med henne om hon varit på plats. I stället bet jag ihop, fortsatte och klarade det på lite över tio timmar och faktiskt riskerade jag aldrig repet de drar och plockar av folk som tar för lång tid på sig.

Han fortsätter:

– Jag har ju inte alls lika mycket erfarenhet av skidor som Veronica men under tiden i Skinnskatteberg blev det ändå en del och så köpte jag rullskidor också. Fast jag har knappt använt dem.

Lite stretch skadar aldrig. Nu återstår bara upploppet. Om än respektfulla tre mil långt.
Foto: Per Ohlsson
Lite stretch skadar aldrig. Nu återstår bara upploppet. Om än respektfulla tre mil långt.

Annars är de båda överens om att cykeläventyret varit värst hittills.

– Vi startade klockan ett på natten och jag hade inte fått en blund i ögonen inför loppet. När vi kom till Hjo och hade cyklat 17 mil var jag riktigt sur och trött, men då stannade vi och jag fick sova en stund innan vi fortsatte, säger Pontus.

– Jag tycker också cyklingen var jobbig, speciellt mentalt. Vi har ju inte den rätta tekniken och så har väl inte jag den bästa cykeln heller. Men när vi hamnade bakom en hyfsad grupp i Hjo och fick draghjälp så kändes det bättre ett tag, säger Victoria.

Vansbrosimningen då?

– Ingen av oss crawlar ju, men det gick bra ändå med bröstsim. Överraskande bra faktiskt. Jag tyckte det flöt på i våtdräkt och det var mest medström, säger Pontus.

Skogsparet Pontus Fyhr och Veronica Norberg i full karriär mot klassiskt mål.
Foto: Per Ohlsson
Skogsparet Pontus Fyhr och Veronica Norberg i full karriär mot klassiskt mål.

Vilken idrottsbakgrund har ni?

– Jag har spelat fotboll i många år och så har det blivit rätt mycket löpning och skidor också, berättar Veronica.

– Jag var väl inte lika aktiv när jag växte upp. Jag stod i mål i innebandy och spelade lite, lite hockey. Löpningen kom jag igång med i Skinnskatteberg, säger Pontus.

Nå, hur är formen inför avslutningen?

– Vi har faktiskt sprungit Lidingöloppet en gång tidigare – det är det enda loppet vi gjort innan. Det gick bra den gången. Jag kan få kramp i benen ibland men det har blivit bättre sedan jag började med magnesiumtillskott, säger Veronica.

– Jag tycker det är roligt att tävla och samla medaljer och har gjort lite olika saker, bland annat Höga Kusten trail, som är ett maratonlopp i extremt kuperad terräng, säger Pontus.

– Vi är ju liksom motionärer och gillar det här. Allt runt om är så trevligt och alla är så positiva – arrangörer och människorna som deltar, fortsätter Veronica.

Ni åkte olika skidlopp och kom ifrån varandra under simningen. Hur blir det under Lidingöloppet – gör ni det ihop?

– Ja, det kommer vi att göra. Vi planerar att ta oss i mål samtidigt.

Och framtiden?

– Vasaloppet finns med i planerna nästa år. Själv tänkte jag nog ge mig på Tjejklassikern, som i princip är en tredjedel av den här långa varianten vi håller på med nu, avslöjar Veronica.

Starten går i det tre mil långa Lidingöloppet på lördagen. Årets lopp blir det 54:e i ordningen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Starten går i det tre mil långa Lidingöloppet på lördagen. Årets lopp blir det 54:e i ordningen.

FYRA LOPP

En svensk klassiker

En kombination av fyra stora svenska långlopp som funnits sedan 1972. För att få klassikerdiplomet ska man fullfölja de fyra utmaningarna under en period av tolv månader.

I Klassikern ingår Vasaloppet eller Öppet spår (90 kilometer skidåkning) alternativt Engelbrektsloppet (60 kilometer skidåkning), Vätternrundan (300 kilometer cykling), Vansbrosimningen (tre kilometer simning i öppen älv) samt Lidingöloppet (30 kilometer löpning).

Drygt 32 000 personer (varav 6 000 är kvinnor) kan i dag titulera sig "en svensk klassiker".

Visa mer...
 ”Vi startade klockan ett på natten och jag hade inte fått en blund i ögonen. Men vi gjorde några stopp och när vi kom till Hjo och hade fyra mil kvar så stannade vi och jag fick sova en stund innan vi fortsatte”, berättar Pontus.
”Vi startade klockan ett på natten och jag hade inte fått en blund i ögonen. Men vi gjorde några stopp och när vi kom till Hjo och hade fyra mil kvar så stannade vi och jag fick sova en stund innan vi fortsatte”, berättar Pontus.
”Jag får kramp ibland och det är väl det som skulle kunna ställa till det, men jag äter magnesium och med salt- och koffeintabletter ska det nog gå bra”, säger Veronica.
”Jag får kramp ibland och det är väl det som skulle kunna ställa till det, men jag äter magnesium och med salt- och koffeintabletter ska det nog gå bra”, säger Veronica.