TT-Ekonomi

Hyresregleringen leder till minskad arbetstid

TT-Ekonomi

Det statliga hyressättningssystemet påverkar hur mycket människor arbetar. Enligt Riksrevisionen sänkte de som fick ett förstahandskontrakt i genomsnitt sin årsinkomst med 50 000 kronor, jämfört med dem som inte fick en lägenhet.(TT)

Vid stor bostadsbrist leder det så kallade bruksvärdessystemet, som bestämmer hyran, till att de som bor i hyresrätter jobbar mindre, visar en granskning från Riksrevisionen.

– Eftersom hyran inte följer marknadshyran skapas en ekonomisk förmån som ger hyresgästen möjlighet att jobba mindre, säger Cecilia Enström Öst, projektledare för rapporten.

Sänkt årsinkomst

Riksrevisionen har tittat närmare på ett så kallat bostadslotteri i Stockholms län. Där lottade ett kommunalt bostadsbolag ut 600 förstahandskontrakt 2003-2013. Resultatet visar att de som fick en lägenhet efter 3-5 år hade sänkt sina årsarbetsinkomster jämfört med dem som inte vann i lotteriet.

– Man kan göra anpassningar som att bo större än vad man behöver eller jobba mindre, medan de som inte får chansen till ett förstahandskontrakt måste fortfarande spara ihop till en insats och kanske jobba extra på grund av det eller vänta på en lägenhet, säger Cecilia Enström Öst.

Inkomster och segregation

Hyressättningssystemet finns för att personer ska kunna bo kvar i sin lägenhet, även vid tider av bostadsbrist. Det ska alltså förhindra att hyrorna skenar i väg och motverka segregation. Men kritiker har pekat på motsatsen: hyror i attraktiva lägen hålls låga och resurssvaga grupper hålls utanför hyresmarknaden.

– Tidigare studier har visat att de som bor i hyresrätter i genomsnitt har lägre inkomst än de som bor i bostadsrätt, vilket har setts som en indikator på att bruksvärdessystemet minskar segregation. Men vi visar att inkomstminskningen snarare kan vara en effekt av att man flyttar in i hyresrätt, säger Cecilia Enström Öst.