TT-Ekonomi

Regeringen höjer bensinskatten

TT-Ekonomi

Regeringen vill höja bensinskatten med 44 öre per liter 2016. Därmed gör Socialdemokraterna en helomvändning i frågan. I valrörelsen ville S inte höja bensinskatten.(TT)

Artikeln publicerades 27 mars 2015.

I valrörelsen ville S inte höja bensinskatten. Socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson har två skäl till att hon nu, ett halvår senare, ändå lägger fram ett sådant förslag:

– Oljepriset har sjunkit med 50 procent, det är det ena som har hänt. Det andra är att vi sitter i regering med Miljöpartiet.

Regeringen föreslår att energiskatten på bensin höjs med 44 öre litern, och på diesel med 48 öre. Enligt vice finansminister Per Bolund (MP) innebär det att bensinen blir ungefär 50 kronor dyrare i månaden för de allra flesta privatbilisterna.

Ökade intäkter

Energi- och koldioxidskatterna ska i fortsättningen höjas i takt med utvecklingen av BNP. För att höjningarna inte ska slå mot jord- och skogsbruket ska de näringarna kompenseras fullt ut för höjningen av energiskatten på diesel.

Sammantaget ska höjda energiskatter öka statens skatteintäkter med 4,1 miljarder 2016.

Den 1 augusti vill regeringen ta det första steget för att slopa den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Det är en av regeringens viktigaste finansieringskällor och väntas stärka statskassan med cirka 5,5 miljarder kronor i år. Nästa år tas ytterligare steg, vilket ger inkomster på 15,8 miljarder kronor. 2017 och 2018 ligger inkomstförstärkningen på runt 18 miljarder kronor.

Sedan tidigare har regeringen aviserat att den vill sänka rotavdraget från 50 till 30 procent av arbetskostnaden 2016. Nu föreslås också att rut-avdraget halveras till 25 000 kronor för alla under 65 år. Rut-avdraget för läxhjälp försvinner redan i år.

Regeringen föreslår även höjd skatt på sparande på investeringssparkonto samt i kapitalförsäkring. Höjningarna beräknas öka skatteintäkterna med två miljarder kronor 2016.

Hitta finansiering

Finansministern motiverar skattehöjningarna med att behoven är stora, liksom underskotten i statsfinanserna:

– Vi behöver investera mer i Sverige än vad vi gör i dag och vi behöver rusta Sverige för framtiden, säger Magdalena Andersson och räknar upp skola, infrastruktur, bostäder och klimatåtgärder.

– Samtidigt som vi har de här stora arbetsuppgifterna har vi mycket stora underskott i statsfinanserna. För att kunna göra de här investeringarna måste vi också kunna hitta finansiering.

Höjda inkomstskatter för dem som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden fanns inte med i fredagens presentation, men de gick ut på remiss redan i höstas, innan regeringens budget röstades ned.

– Tanken är att gå vidare med de förslag som röstades ned i riksdagen, säger Magdalena Andersson.

Däremot blir det ingen bankskatt nästa år, eftersom regeringens förslag verkar bryta mot EU:s statsstödsregler. Regeringen försöker därför hitta en ny modell för hur en skatt kan konstrueras.

Tummen ned

Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Erik Ullenhag är bekymrad över regeringens besked.

– Det är djupt bekymmersamt att regeringen bryter vallöften på löpande band. Det hotar trovärdigheten för den ekonomiska politiken, säger han till TT.

Centerns talesperson Emil Källström ser också allvarligt på det.

– Förtroendet för politiker riskerar att gå ned när man regelmässigt bryter mot vad man sagt före valet, säger han.

I sak anser han att beskedet att återställa arbetsgivaravgifterna för unga är allvarligast.