SKL: Stora utmaningar för välfärden

SKL skriver i sin nya ekonomirapport att de 43 miljarderna kan tas in via effektiviseringar eller ökade resurser. Statsbidragen är oförändrade om inga nya tillförs, och de som finns saknar koppling till pris- och löneökningar. Dessutom har bidragen allt mer kopplats till krav på specifika åtgärder vilket minskar chansen till effektiviseringar, samtidigt som staten inte kompenserar kommunsektorn fullt ut för ökade åtaganden, enligt SKL.

Efter några starka ekonomiska år för kommunerna i högkonjunkturen blir det kärvare redan nästa år. Avmattningen har börjat i svensk ekonomi, vilket leder till färre arbetade timmar, minskade reella inkomster i hushållen och inte lika snabbt växande skatteunderlag, konstaterar SKL.

"Mer allvarligt"

Kommunerna anses via effektiviseringar klara nästa år utan att medelskattesatsen höjs. Men utmaningarna inför 2020 växer i form av dämpad tillväxt av skatteintäkterna samt ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen, ensamkommande, bostadsbristen och den åldrande befolkningen.

Inom landstingen och regionerna är det redan inför nästa år mer kärvt. Medelskattesatsen kommer att höjas med cirka 11 öre. Och åren därpå är molnen ännu mörkare med stigande kostnader för hälso- och sjukvården, hyrpersonal, bemanning, läkemedel och åldrande befolkning i kombination med vikande skatteintäkter.

Statliga bidrag

För att behålla nödvändig kompetens behöver fler få jobb i yngre ålder och äldre medarbetare behöver också erbjudas att fortsätta jobba, enligt Micko.

Enligt Micko behöver i alla fall 20 miljarder av det gap som uppstår de närmaste åren täckas av staten.

Ny teknik

Micko vill få igång en politisk diskussion om kommunsektorns intäkter och skattebaser.

Förutom ökade statsbidrag pekar SKL också på behovet av att införa ny teknik i verksamheterna.

TT