TT-Feature

Överlevandes barnbarn får Bindefeld-stipendium

TT-Feature Artikeln publicerades

Hennes morfar överlevde nio olika koncentrationsläger. Utifrån Samuel Janowskis mödosamt nedtecknade minnen har Natalie Verständig skrivit en bok. Hon får Micael Bindefelds stiftelses stipendium för att sprida den. Tät, tät är skriften i de välfyllda anteckningsblocken från 1980-talet.(TT)

Tät, tät är skriften i de välfyllda anteckningsblocken från 1980-talet. Då satte Samuel Janowski sig ner och skrev om sitt liv, från barndomen i Polen till krigets slut och befrielsen från koncentrationslägret Bergen-Belsen, 1945. Hans barnbarn, Natalie Verständig, håller försiktigt i anteckningarna, som det tog hennes mamma ett år att transkribera.

– De är lite svåra att tyda. Han fick aldrig en formell utbildning på svenska och var med om en olycka som fabriksarbetare på Electrolux, då han blev av med flera fingrar, säger hon.

Enorm sorg

Natalie Verständig tilldelas i år Micael Bindefelds stipendium, tillsammans med Anders Rydell och förlaget Novellix. Hon har växt upp i skuggan av Förintelsen: även hennes mormor och farmor satt i koncentrationsläger. De båda pratade aldrig om den tiden. Men morfar Samuel ville att hans historia skulle berättas. Första gången Natalie läste den var som 14-15-åring, och utifrån dem har hon skrivit en bok baserad på morfaderns liv, som ges ut nästa år på Natur & Kultur.

– Jag har försökt förstå den enorma sorg han måste ha känt över att förlora allt. Han beskriver en idyllisk barndom med en stor släkt där alla stod nära varandra. Det som slog mig mest efter läsningen är hur mycket som försvann, en hel värld som han älskade väldigt mycket, säger hon.

Samuel Janowski satt i nio olika läger. Han var ung och frisk och lyckades överleva, mycket på grund av slumpen, menar Natalie Verständig. En gång sprang han från ett fält de arbetade på till ett hus i närheten, och bad en polsk familj om mat, eftersom han höll på att svälta ihjäl. Familjen hjälpte honom. Han försökte också komma med transporter till nya läger, för att få en stunds vila från arbetet under tågfärden.

– Han var snabbtänkt och orädd, och visste att utnyttja sina kontakter. Det hjälpte honom. Men det hade kunnat gå annorlunda otaliga gånger, säger Natalie Verständig.

Tredje generationen

De var fem bröder men förutom Samuel överlevde bara en. När Natalie Verständig berättar om det börjar tårarna rinna: hennes morfar slapp ett tag ut från ett koncentrationsläger och stötte av en slump ihop med en av sina bröder, i ghettot i Lodz. Ett kort tag bodde de ihop, innan de hamnade i nya koncentrationsläger.

– Den första kvällen kunde de äntligen sitta ner tillsammans och bara prata, och berätta om allt som hänt familjen, säger Natalie Verständig.

Familjens öde har präglat hennes barndom. Men hon har det lättare än sin mamma att prata om morfadern. I motiveringen till stipendiet står att den tredje generationens överlevande skapar ett nytt kapitel i berättelsen om Förintelsen. Natalie Verständig håller med:

– Jag tror att den tredje generationen kommer att spela en viktig roll för att föra berättelserna vidare. Det har varit svårare för föräldragenerationen, det blir inte lika personligt för oss barnbarn.

Personlig koppling

Boken kommer nu att delas ut till unga, i samband med Natalie Verständigs föreläsningar i skolor, med organisationen Zikaron. Hon tycker det är fantastiskt - särskilt eftersom det inte längre finns så många överlevande från Förintelsen.

– Nästa generation kommer inte att ha en personlig koppling till de överlevande. Men vi kommer ihåg dem och kan berätta.