Sovjets affischer inspirerar efter 100 år

Konsthallens chef Mårten Castenfors är entusiastisk när han visar runt i utställningen.

På 1920-talet blomstrade affischkonsten i Sovjetunionen. Den nya människan skulle få ett nytt formspråk och konstnärer formade idealen i kollage med inspiration från kubism och italienska futurister.

Att ställa ut propaganda från en brutal totalitär regim ser han inte som något problem.

Svenskkoppling

Många förknippar de sovjetiska affischerna med just politisk propaganda, men den nya, expressiva konsten hade även andra arenor, som illustrationer och kanske framför allt filmaffischer, som fått stor plats på utställningen.

I fokus är bröderna Vladimir och Georgij Stenberg. Bröderna, med en svensk pappa, har en särställning i affischkonsten och framställde omkring 300 filmaffischer under 1920-talet.

Utställningens curator (eller kommissarie som han kallas här), Michael Stenberg fick upp ögonen för dem kring millennieskiftet då han fick höra att han var deras släkting. Det var han inte, men i efterforskningarna kom han i kontakt med den japanske samlaren Ruki Matsumoto, som hade flera av bröderna Stenbergs sällsynta originalaffischer i sin gigantiska samling.

"Skitfräckt"

Stenberg ville göra en dokumentärfilm om samlaren, men Matsumoto fick en stroke och avled tre år senare, berättar Stenberg.

Sonen uppfyllde sin pappas önskan, och resultatet hänger nu på Liljevalchs.

Ett rum ägnas åt de otaliga efterföljare som hämtat inspiration från Sovjets affischkonst. Här finns allt från cigarettreklam till kända skivomslag och Barack Obamas "Hope"-affisch.

TT