TT-Inrikes

Bidrag till skolägare varierar stort

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Nästa år får landets skolhuvudmän dela på 3,5 miljarder kronor i statsbidrag för att minska kunskapsklyftorna mellan skolor och elever. De mest behövande skolägarna kan få mer än 10 000 kronor per elev, medan de minst behövande har rätt till några hundra kronor.(TT)

Familjebakgrund har fått allt större betydelse för en elevs chanser att lyckas med studierna. Mot den bakgrunden införs ett nytt statsbidrag för grundskolan, viktat så att elever och skolor med tuffare förutsättningar får mer.

I en första omgång, för 2018, ska Skolverket fördela en miljard kronor. Myndigheten har nu också satt ramarna för 2019 års bidrag, på totalt 3,5 miljarder kronor. En sammanställning TT tagit del av visar att elva olika friskoleägare har rätt till de högsta beloppen per elev 2019, följda av Ljusnarsbergs och Högsby kommuner. Samtliga dessa har relativt få elever, men bidragsnivån ligger på 8 500-11 700 kronor per elev. Summorna baseras på flera uppgifter om elevernas bakgrund - svensk eller utländsk, hemförhållanden och bostadsområde.

Trassligt

– En hög peng per elev indikerar en statistiskt lägre sannolikhet för att eleverna ska nå gymnasiebehörighet. Men pengen är inte kopplad till betyg eller hur skolan arbetar. Det kan ju vara så att huvudmannen har inriktat sig på elever med trassliga hemförhållanden, säger enhetschef Andreas Spång vid Skolverket.

Även skolhuvudmän med relativt problemfri vardag - på så sätt att de har skolor i välbeställda områden med hög utbildningsnivå - har rätt till bidrag. Men då handlar det om 600-1 000 kronor per elev. I denna ände av listan finns 61 fristående huvudmän, varav många med en eller ett fåtal skolor, samt Danderyds kommun.

– Det här är en satsning från regeringen där man valt att ta med samtliga huvudmän. Och den bygger på vad man kom fram till i Skolkommissionen, säger Andreas Spång.

Kan avstå

Hur varje huvudman ska använda sitt bidrag står dem fritt att välja. Det kan handla om att förstärka elevhälsan, satsa på särskilt stöd eller anställa lärarassistenter.

– Men det är viktigt att huvudmännen lägger tid och energi på att ta fram en bra plan. Det är mycket pengar, en jättesatsning som ökar till sex miljarder kronor år 2020, konstaterar Andreas Spång.

Trots det säger erfarenheten att ett antal skolhuvudmän inte kommer att söka bidraget, alternativt vänta.

– Ett hundratal enskilda huvudmän, de flesta små, har tidigare inte sökt liknande bidrag. Varför vet vi inte, säger Andreas Spång.