LSS-utredare: Inte korrekt beskrivning

LSS-utredningen ska presenteras i sin helhet först i december. Men redan nu har flera förslag slagit ned som en bomb i funktionshinderrörelsen, framgår av en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Listan på föreslagna försämringar är mycket längre än vi någonsin kunnat föreställa oss, skriver flera företrädare.

Fokus ligger på att begränsa personlig assistans, anser de.

Men utredaren Gunilla Malmborg meddelar via sin huvudsekreterare i en skriftlig kommentar till TT att hon inte anser att beskrivningen är rättvis.

"Jag tycker inte det är korrekt att beskriva det som att vi tar bort stödet till barn eller att det skulle vara kraftiga försämringar. Tvärtom, jag tycker det här är förslag som syftar till en ökad kvalitet och mer ändamålsenliga LSS insatser", skriver Malmborg.

Risk för barn

Enligt debattförfattarna föreslås också en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar i veckan, utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov - något som skulle innebära att många personer med omfattande behov inte kan bo kvar hemma utan tvingas flytta till särskilda boendeformer.

Även där invänder Gunilla Malmborg och menar att det känns som att det har blivit ett missförstånd.

"Det jag funderar på är att alla ska få 15 timmar för sådana behov, utan att behöva ange vad de ska användas till. Någon utredning av behovet ska därför inte ske."

Den som har behov av assistans för exempelvis arbete, studier eller fritidsaktiviteter ska få stöd för detta, enligt utredaren.

Ett annat förslag rör assistansen för barn under 16 år, som föreslås ersättas av den nya insatsen "personligt stöd till barn". Men företrädarna varnar för att det skulle leda till att hårt belastade föräldrar skulle få ta ett ännu större ansvar än i dag, liksom en risk för att barn inte längre kan växa upp hemma i sin familj.

Men utredningen är inte färdig och Gunilla Malmborg säger att nästa vecka kommer ett möte ske med sakkunniga och experter från bland annat funktionshindersrörelsen. Där ska de diskutera helheten, och först den 15 december presenteras slutversionen.

Ökat kraftigt

Frågan om personlig assistans har varit föremål för intensiv debatt i flera år. När den så kallade LSS-utredningen tillsattes 2016 var regeringen bekymrad över hur kostnaderna för den statliga assistansersättningen skjutit i höjden. Mellan 2000 och 2015 ökade kostnaderna från drygt 11 till nästan 25 miljarder kronor.

Efter hård kritik backade regeringen i våras om sparkrav på utredningen.

I valrörelsen fick frågan extra aktualitet efter ett antal uppmärksammade fall som handlade bland annat om svårt sjuka barn som med hänvisning till några rättsfall nekats assistans.

TT