Luddig lagstiftning kring extrema ingrepp

I förra veckan dömdes den brittiske tatueraren Brendan "Dr Evil" McCarthy till tre års fängelse för en rad uppseendeväckande kirurgiska ingrepp. McCarthy har bland annat skurit bort öron och bröstvårtor samt klyvt tungor på uppdrag av sina kunder, utan rätt kompetens, konstaterade den brittiska domstolen.

Det är inte lätt att hitta motsvarande domar i Sverige, eller konkret lagstiftning som reglerar frågan. Enligt Yana Litins´ka, juris doktor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet, är det svårt att definiera var gränsen går.

Resultatlösa utredningar

För att bedöma om ingreppen är brottsliga måste man ta hänsyn till tre faktorer: Om det finns giltigt samtycke, hur allvarliga skadorna är samt social adekvans, alltså om samhället är överens om att beteendet är okej.

I den svenska patientsäkerhetslagen listas ingrepp som bara hälso- och sjukvårdspersonal får utföra, exempelvis behandlingar med injicerad lokalbedövning. Kirurgiska ingrepp finns dock inte med på listan, eftersom de är svåra att precisera.

Individen vs lagen

Enligt Linnea Wegerstad bygger lagstiftningen därför på en avvägning, där individens rätt att bestämma över sin egen kropp ställs mot rådande lagstiftning kring självbestämmande.

Hade då Brendan McCarthy kunnat dömas även i Sverige?

TT