TT-Inrikes

Regeringen spår goda tider

TT-Inrikes

Det går bra för Sverige - så kan man sammanfatta regeringens prognos för ekonomin de kommande åren. Enligt ekonomer har regeringen börjat kratta inför valet 2018. KI anklagar regeringen för budgettrixande.(TT)

– Samhällsbygget ska fortsätta, det är den här regeringen fast besluten om, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen räknar med att svensk ekonomi växer med 2,6 procent i år och 2,1 procent 2018. Det är starkare siffror än i decemberprognosen. Tillväxten är bred och drivs av en ökad export, det höga bostadsbyggandet och ökad konsumtion, såväl offentlig som privat.

Den förväntade tillväxten ligger högre än prognosen för jämförbara länder i Europa, enligt regeringen, som nu räknar med större överskott i de offentliga finanserna än tidigare.

Enligt Magdalena Andersson ger det Sverige "nya förutsättningar att möta samhällsutmaningarna".

Förbereder inför valet

Flera ekonomer tycker att regeringen börjat kratta inför en valbudget i höst.

– Det är en bra tillväxt och det skapar förutsättningar för regeringen. Sedan ska man pytsa ut det här pö om pö så att alla blir nöjda, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Magdalena Andersson lyfter fram hur budgeten har sanerats under två och ett halvt år, att underskott i statsbudgeten har vänts till överskott. Hon pekar på att ungdomsarbetslösheten nu är den lägsta på 13 år och att skatteintäkterna har ökat, då 150 000 människor fått jobb under mandatperioden hittills.

– Steg för steg och med en stram finanspolitik har Sveriges ekonomiska politik börjat byggas upp igen, säger hon.

Det är väldigt mycket valspråk, konstaterar Swedbanks chefsekonom Anna Breman.

Kritik från KI

Men Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är kritisk till att regeringen lägger så pass mycket pengar på vårändringsbudgeten. Normalt ska den bara innehålla ändringar för oförutsedda händelser.

– Det är inget lagbrott, men jag ställer mig frågande till att man avviker från intentionerna i budgetprocessen, säger han.

Huvudbudgeten läggs på hösten. Polisens ökade arbete och därmed ökade utgifter, är okej, men vad gäller mer pengar till skolan, förlossningsvården och klimatet är han betydligt mer tveksam.

Finansministern motiverar raden av satsningar med att det har hänt saker som inte gick att förutse i höstas.

– Vad gäller polisen, så har de kunnat anställa fler än vad vi hade vågat tro att de skulle kunna göra och vi ser ju också att antalet dödliga skjutningar har ökat. Vad gäller förlossningsvården är situationen mer alarmerande än vad vi såg i höstas, så det finns goda skäl för de förslagen vi kommer med, säger hon.

Saknar satsningar

Men de ekonomer TT talat med efterlyser förslag på flera områden. Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster pekar på integrationen av svaga grupper på arbetsmarknaden och den ständigt aktuella bostadsmarknaden.

– Även om det görs en del mindre insatser, som utbildning, saknar jag helhetsbilden hur vi ska utnyttja det här väldigt starka ekonomiska läget, säger Öster.