Regeringen spår goda tider

Regeringen räknar med att svensk ekonomi växer med 2,6 procent i år och 2,1 procent 2018. Det är starkare siffror än i decemberprognosen. Tillväxten är bred och drivs av en ökad export, det höga bostadsbyggandet och ökad konsumtion, såväl offentlig som privat.

Den förväntade tillväxten ligger högre än prognosen för jämförbara länder i Europa, enligt regeringen, som nu räknar med större överskott i de offentliga finanserna än tidigare.

Enligt Magdalena Andersson ger det Sverige "nya förutsättningar att möta samhällsutmaningarna".

Förbereder inför valet

Flera ekonomer tycker att regeringen börjat kratta inför en valbudget i höst.

Magdalena Andersson lyfter fram hur budgeten har sanerats under två och ett halvt år, att underskott i statsbudgeten har vänts till överskott. Hon pekar på att ungdomsarbetslösheten nu är den lägsta på 13 år och att skatteintäkterna har ökat, då 150 000 människor fått jobb under mandatperioden hittills.

Det är väldigt mycket valspråk, konstaterar Swedbanks chefsekonom Anna Breman.

Kritik från KI

Men Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är kritisk till att regeringen lägger så pass mycket pengar på vårändringsbudgeten. Normalt ska den bara innehålla ändringar för oförutsedda händelser.

Huvudbudgeten läggs på hösten. Polisens ökade arbete och därmed ökade utgifter, är okej, men vad gäller mer pengar till skolan, förlossningsvården och klimatet är han betydligt mer tveksam.

Finansministern motiverar raden av satsningar med att det har hänt saker som inte gick att förutse i höstas.

Saknar satsningar

Men de ekonomer TT talat med efterlyser förslag på flera områden. Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster pekar på integrationen av svaga grupper på arbetsmarknaden och den ständigt aktuella bostadsmarknaden.

TT