Biståndshot utrikespolitisk piska i USA

"De vill inte ens förhandla fram ett långvarigt fredsavtal med Israel", skriver Donald Trump i sitt Twitterutfall gentemot palestinierna där han hotar att dra in det bistånd som i fjol uppgick till motsvarande 2,6 miljarder kronor.

Förde bok

Frågan hamnade i strålkastarljuset strax före jul, då FN:s generalförsamling med stor majoritet röstade för att protestera mot USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad - omkring två veckor efter att Donald Trump fattat det kontroversiella beslutet. Inför omröstningen lovade Trumps FN-ambassadör Nikki Haley att "föra bok" över hur olika länder röstade och sade att det skulle påverka biståndet.

På onsdagen skulle Haley att hålla en "vänskapsmottagning" för de 65 av FN:s 193 medlemsländer som röstade emot, avstod eller inte deltog i omröstningen.

Flera experter som TT talat med understryker att det är rätt att emellanåt ompröva bistånd eller att villkora det med krav på till exempel demokratiseringsprocesser. Och det är upp till varje givare hur politiskt man blir i sin biståndsstrategi. Schaar säger att bland annat Storbritannien aviserat att man planerar att använda biståndet mer för att uppnå säkerhetspolitiska syften.

Men nu hotar USA att straffa länder som står upp för det som i decennier varit internationell praxis, nämligen att Jerusalems status ska avgöras i framtida fredsförhandlingar mellan israeliska och palestinska företrädare.

"Hårresande"

Efter Trumps biståndsutfall mot palestinierna meddelade Nikki Haley att USA planerar att kapa stödet till FN-organet UNRWA som ger humanitärt bistånd till palestinska flyktingar, något som upprör Schaar.

När det gäller Pakistan så försämrades relationen till USA rejält redan under president Barack Obamas tid, då USA:s drönarattacker i landet ökade. Islamabad förlitar sig nu i stort på kinesiskt stöd, men reagerade ändå med ilska på Trumps utfall och kallade upp USA:s ambassadör till utrikesdepartementet.

TT