Europadomstolen dömer ut brittisk övervakning

Domstolen slår fast att underrättelseorganet GCHQ:s massinsamling av information brutit mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, närmare bestämt artikel 8 om rätten till respekt för privatlivet. Anledningen är inte att övervakningsprogrammet i sig brutit mot konventionen, utan att det saknats tillräcklig reglering och översyn av insamlingen.

Oförenligt med lagen

Bristerna ligger dels i det sätt genom vilket GCHQ valt ut internetleverantörer och filtrerat fram kommunikation, dels i hur underrättelseorganets agenter valt ut vilken data de skulle granska. Domstolens slutsats är att metoden för att plocka fram informationen från internet och telefoniföretag "inte överensstämmer med lagen".

Domstolen, belägen i franska Strasbourg, slår också fast att systemet inte haft tillräckliga mekanismer för att skydda "konfidentiellt journalistiskt material" och därmed även brutit mot Europakonventionens 10:e artikel, om yttrande- och informationsfrihet.

Omfattande övervakning

Fallet har drivits av människorättsorganisationer och journalister som misstänkt att de utsatts för otillåten datainsamling. De får dock inte rätt på punkten att Storbritannien ytterligare skulle ha brutit mot rättigheter genom att dela information med utländska regeringar.

Det var 2013 som Snowden, som tidigare arbetade för en underleverantör åt USA:s underrättelsetjänst NSA, läckte tusentals hemligstämplade dokument som avslöjade den omfattande övervakning som drog igång efter 11 september-attackerna. Dokumenten avslöjade bland annat att Storbritannien spionerat på utländska politiker vid G20-mötet i London 2009 och att man samlat in stora mängder global internetkommunikation, som delats med NSA.

Snowden, som befinner sig i exil i Ryssland, är efterlyst i USA misstänkt för spioneri.

Rättad: I en tidigare version av texten förekom en felaktig uppgift om Edward Snowdens anställning.

TT