Få rohingyer kan - eller vill - resa hem

Flydde våldet

I dagarna är det ett år sedan den senaste flyktingvågen från Rakhine tog fart, den som resulterade i att närmare 700 000 människor flydde till grannlandet Bangladesh. Det var då myanmariska säkerhetsstyrkor började genomförde insatser mot vad de hävdar var "extremterrorister", främst gerillagruppen Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army) som bland annat attackerat polisposteringar. Flyende rohingyer berättade om våldtäkter, brända byar, avrättningar och bland annat en massaker i en moské utförd av män som bar machetes och bensindunkar.

Militärinsatsen skedde parallellt med att FN:s förre generalsekreterare, den framlidne Kofi Annan, lade fram en rapport där han rekommenderade att den muslimska minoritetsgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård.

Annan är inte den ende som poängterat rohingyernas svåra vardag. I vintras larmade människorättsorganisationen Amnesty International om systematiskt diskriminering i Rakhine och liknade situationen vid apartheid.

"Försvunna" hos doktorn

Sedan dess har läget knappast förbättrats.

Han berättar om kvinnor som plötsligt "avlidit" när de passerat vägspärrar och om kroppar som försvunnit från förlossningsavdelningar och vars anhöriga hotats när de gjort efterforskningar.

Fortfarande flyr rohingyer till de överfulla, leriga lägren i Cox's Bazar i Bangladesh och officiellt är det nästan ingen som tillåts återvända därifrån. Gång på gång har FN och hjälporganisationer försökt sätta press på Myanmars regering så att rohingyer ska kunna återvända hem på ett säkert sätt. Krav på en oberoende internationell utredning och tillträde för organisationer som förmedlar humanitär hjälp har också rests.

Men situationen är komplex. Myanmars ledare, demokratiikonen Aung Sang Suu Kyi, har fått skarp kritik för sin tystnad rörande rohingyernas situation. Mycket tyder på att militärens popularitet i det i huvudsak buddhistiska Myanmar ökat i och med de hårresande övergreppen.

Omöjligt läge?

Suu Kyi har i olika omgångar lovat att flyktingarna ska få återvända till Myanmar - men sagt att de måste slå fast att de är därifrån. Det gör att många hamnar i en moment 22-situation, eftersom rohingyer i många år nekats möjligheter att få id-kort.

Lägg därtill att människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) i veckan larmade om att rohingyer som återvänt från flyktinglägren till Rakhine utsatts för tortyr. HRW har dokumenterat sex fall där återvändande bland annat slagits med käppar och utsatts för elchocker i samband med polisförhör.

TT