TT-Utrikes

Spretigt värre vid ex-sovjetiskt möte med EU

TT-Utrikes Artikeln publicerades

Krig och korruption och den ständiga frågan om Ryssland står i centrum när EU möter sitt östliga partnerskap i Bryssel. Balansgången är svår när relationen ska hållas vid liv med de ex-sovjetiska grannarna i öst.(TT)

Det är en minst sagt spretig sextett som på fredagen träffar statsminister Stefan Löfven (S) och övriga stats- och regeringschefer i EU på toppmöte i Bryssel.

Ukraina och Georgien trycker på för ett allt närmare samarbete med drömmar om framtida EU-medlemskap. Moldaviens regering tycker likadant - men är djupt splittrat och kan mycket väl göra en helomvändning efter nästa val.

Azerbajdzjan lockar med olja och gas, men är hårt kritiserat på människorättssidan och indraget i otaliga korruptionsaffärer. Armenien har goda kontakter i väst, men förlitar sig samtidigt helt på Moskva vad gäller säkerheten.

Och så finns Vitryssland med en nyckfull diktator och en alldeles egen relation till omvärlden.

Inte heller den här gången deltar dock president Aleksandr Lukasjenko i toppmötet med EU - även om han för en gångs skull var inbjuden. Landet representeras i stället av utrikesminister Vladimir Makej.

Krig och korruption

EU:s östliga partnerskap kom till stånd för att på ett samlat sätt hålla uppe kontakten med de sex länderna mellan EU och Ryssland och samtidigt trycka på för demokrati och ekonomiska reformer.

Resultatet är lika spretigt som länderna. Ukraina har exempelvis fått ett enormt politiskt och ekonomiskt stöd från EU efter kriget i öster och den ryska annekteringen av Krim. Samtidigt gnisslas det allt mer i Bryssel om vad som egentligen görs för att få bukt med Ukrainas enorma korruption.

– För ett år sedan såg allt lovande ut, men nu kämpar de ekonomiska intressena emot. Vi kan inte plöja in mer pengar i Ukraina om det fungerar så, säger en anonym EU-tjänsteman till Reuters.

Vill ha besked

Ukraina, Georgien och Moldavien har alla fått visumfrihet till EU och omfattande samarbets- och handelsavtal.

Trion vill nu gärna ha ett sorts "plus"-partnerskap, för att särskiljas ytterligare.

För att nå längre än så krävs dock enormt mycket mer - inte bara fred och reformer på hemmaplan utan också en ändrad inställning i skarpt utvidgningskritiska EU-länder som exempelvis Nederländerna.

Ukraina bönar och ber under tiden för att få rätt att ens ansöka om medlemskap.

"Vad Ukraina behöver är ett enkelt budskap: när ni är redo så är ni välkomna. Sedan skulle det vara vår uppgift att bli redo. Det skulle betyda allt för oss - och inte kosta EU någonting", skriver presidentrådgivaren Kostiantyn Jelisejev i ett debattinlägg på nyhetssajten EU Observer.