Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ung 2009-12-04 | Uppdaterad 2009-12-04
Det är glittersprayade julstjärnor och mycket paljettights i år. Piffigt i all ära men vi alla vet att den svenska julen inte alls är glad. Bitterheten över att det påkostade designjulpyntet inte passar med det gråa blöta asfalten utanför finns där. Den riktiga snön i Växjö slutade komma redan under 90-talet och vi vågar inte erkänna att den aldrig kommer tillbaka. Kan inte Bo Frank istället för isbana satsa på en nerkylningsapparatur importerad från Kina eller Japan så att vi kan leva i vårt drömvinterlandskap likt 90-talet? Det är trots allt decenniumfirande i år.
Den molande ångestkänslan inför allt finns där. Ångesten över klappar, träffa släkten, ångest över om man måste jobba julhelgen, ångest över skolarbeten under jullovet. Ångest över att man inte hittat någon man kan kröka hos över nyår. Det är dock inget vi kan hjälpa, vi är trots allt uppväxta i skuggan av Olof Palmes död. Vem skulle inte ha ångest över det?
Vi får inte glömma ångesten över att bli dålig i magen efter sillen. I Sverige finns det många känsliga magar. Magar anpassade för potäter och lingon. Om vi hade varit först med att kolonialisera Indien och importera curry, så hade fallet antagligen varit annorlunda, men så blev det inte. Vi valde istället, och har alltid valt, den mer passiva rollen. Om världen skulle vara en skolklass skulle Sverige vara den mobbade, men ganska skarpa tönten, som tvingas sitta längst fram klassrummet eftersom gangster-USA redan valt bästa platsen nära elementen längst bak. Därför har det inte heller blivit någon curry, utan mer potäter till lunch.
Men glöm inte, landsvänner, att Schweden är världens mest demokratiska land. Detta är inget vi kanske öppet skryter med, då kan vi få onda ögat av Storbritten eller USA-gangstern. Denna blandade känsla av fruktan, hat men samtidig respekt inför ovan nämnda aktörer har format den svenska julen. Det finns ingen tid under året vi aktivt väljer att vara så konservativa och traditionalistiska, likt äkta britter, som under julen. Det kan handla om att byta ut en liten snutt i Kalle Ankas jul och en tung frustration sprider sig som en chockvåg i Tv-sofforna. För att inte tala om när Arne Weise skulle bort från rutan.
Förlåt, jag ska inte salta några mer sår. Jag ville bara önska er en fröjdefull gnistrande december.
Mycket underhållande krönika. Keep up the good work!
Läser det mesta du skriver med glädje:)
God jul på dig med!


