Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Krönikan 2009-08-27 | Uppdaterad 2009-08-27
Det råder ingen som helst tvekan om att det råder betygsinflation. Att fler och fler elever får högre och högre betyg – utan att vi egentligen kan mer. Detta visar en nyligen publicerad studie från Göteborgs universitet. Men egentligen behövs det knappt forskning för att märka dessa motsatta trender.
En väns vän gick ut med 20.0 – högsta möjliga betyg i gymnasieskolan alltså. Efter att ha sökt till läkarlinjen på flera universitet hamnade hon som reserv. På plats 157. Och det var på skolan där hon var närmast att komma in. Det absoluta toppbetyget inom svensk skola måste väl ändå återspegla de absolut bästa eleverna, men – ursäkta cynismen, ni är säkert alla värda era betyg – hur kan ni vara så många? En sak säger statistiken i alla fall: På tio år har 20.0-eleverna blivit 28 gånger fler.
Sedan det nuvarande betygsystemet infördes 1997 har slutbetygen i genomsnitt ökat med hela 1,5 poäng, samtidigt som professorer såväl som gymnasielärare skakar på huvudet i klassrummen åt märkbar skillnad i minskad kunskap. Fråga själv dina föräldrar vad de läste för matte när de var i din ålder.
Det mest anmärkningsvärda i statistiken är ändå att det inte är från IG till godkänd som flest höjningar har gjorts. Mellan 1997 och 2002 ökade andelen MVG :n med hela 75 procent.
Det kanske låter enkelt, men jag tror ändå att det klassiska förklaringsbegreppet svenskheten har ett finger med i spelet. I vår alla-ska-få-samma-förutsättningar-panik vågar vi inte göra skillnad på ett riktigt förtjänat MVG och ett där eleven så gärna vill och ju har kämpat så hårt. I den svenska skolan har man som självklar utgångspunkt att alla elever SKA kunna få MVG :n i alla ämnen – bara de vill och jobbar. Men alla elever kan omöjligt vara toppbegåvade inom språk såväl som natur- och matematikämnena – för att inte tala om alla andra områden. Alla kan inte vara bäst bara för att de vill – så vacker är inte världen. Och hjärtskärande är det säkerligen för en lärare att sätta ett VG på en elev som pluggat och slitit. Men målen är och ska vara baserade på kunskap, inte på nerlagda timmar.
Vår skola är för snäll. Det är därför vi ser dessa motsträviga trender utveckla sig. Vi kan mindre men vi blir på pappret bättre. Man kan tycka vad man vill om vår skolminister och hans ofta generaliserande och överdrivna uttalanden. Men han har ändå en poäng i att kraven måste skärpas.
En god vän till mig lyckades med nöd och näppe ta studenten från en praktisk linje efter oräkneliga timmar rent skolk. Han är verkligen inte den som pluggar och hans påstående har satt sig kvar i mig : Hade det inte varit så lätt att få godkänt så hade jag absolut varit mer i skolan.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA