Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Krönikan 2009-05-21 | Uppdaterad 2009-05-21
Jag tror jag har ett sjätte sinne, ett sjätte sinne som gör att jag lägger märke till nya saker som jag aldrig har upptäckt innan. Saker som till exempel att jag alltid spänner min rumpa i takt till musik, att jag har en vän som viftar på näsborrarna när hon skrattar och att flera personer blinkar intensivt när de funderar. Lustiga och annorlunda små gester som säkert har funnits där hela tiden, men som bara inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.
Grunden till mitt nya sinne är meningen ”Du ska förklara med uttryck hur personen mår, säg inte Kalle är arg utan förklara hur hans kroppsspråk och tonläge går till och få fram hur han mår genom den vägen”. Vår svenska lärare har den senaste veckan predikat om hur man ska göra när man ska skriva en text där man vill berätta hur en person mår. Vi har lärt oss allt om hur ögonbrynen rynkas när man är arg och allt om att man faktiskt tycks sväva fram när man är förälskad. Det eviga talandet om hur viktigt det är att i text förklara istället för att säga något rakt av, har gjort mig till världens troligen mest uppmärksammaste person. Jag ser mer än viftande näsborrar och intensivt blinkande, jag ser allt! Vart jag än vänder mig finns det. En himlande blick, ett nervöst osäkert skratt, ett tyst men intensivt stampande i marken. Allt märks så himla mycket tydligare nu, och livet har hux flux blivit så mycket intressantare.
Tänk er en bussresa. Varje dag sitter jag sammanlagt en timme på bussen, man är instängd med femtio andra personer i ett illaluktande fordon. Tidigare har de där 60 minuterna varje dag varit lite av en pina. Det har hur som helst antingen betytt 60 minuters extra sömn, 60 minuters uttråkat stirrande genom fönstret eller 60 minuters lyssnades på människors tråkiga prat om gamla förhållanden. Nu har jag istället en extra timme varje dag till att lägga på inspektering. En tjej satt i veckan på bussen med ena benet över den andra. Hon hade öppna skor och under resan satt hon och viftade jättemycket på lilltån, hela vägen! Fler saker är att busschauffören alltid skrattar lite ifall någon säger något dumt precis bakom honom, fast att han låtsas att han inte hört det. Och folk tycks alltid stelna till när det sätter sig någon obekant bredvid dem. Sen sitter de båda helt blickstilla hela vägen för att slippa röra varandra.
Mitt nya sinne har givit mitt liv en liten ny mening, och det är så mycket roligare! Börja inspektera, glo och tjuvkika på människor i er närhet och lär er de personliga gesterna som gör alla personer till en enskild varelse. För när jag nu ser de roliga små rörelserna förstår jag hur stor betydelse de har för att skilja alla människor från varandra. Så kolla, se och lär er.
svenska lärare = en lärare från sverige
svensklärare = en lärare som undervisar i svenska
SMP, hur är det med språket egnetligen?
Har du inget bättre för dig än kolla upp hurovida spm använder särskrivningar eller ej.
svenska lärare = flera lärare från Sverige
David, hur är det med språket egentligen (rättstavat och allt)?
"Nancy", det hela handlade om ett syftningsfel, ingen särskrivning. Just ett syftningsfel kan som bekant är ha mycket allvarliga följder; i en polisrapport t.ex. I en halvmedioker text om ingenting av en "gymnasietjej", knappast! Helt klart är att folk i Sverige i allmänhet har börjat få svårt att så väl stava rätt som att hålla ihop ord (ej särskriva). Många skyller på influenser från engelska språket. Jag skulle snarare beskylla folks allt för stora tillit till rättstavningsfunktioner i program som t.ex. Word.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA