Krönikan 2009-04-03 | Uppdaterad 2009-04-06
Jag blir lika besviken varje morgon över att väckarklockan fungerar. Jag stiger upp ur sängen och tar på mig morgonrocken. Vad jag har skrivit nu är en ganska typisk och tråkig inledning, men det är den bistra verkligheten, det vet vi ju allihop. Jag ville skapa stämning så här pass tidigt i krönikan. Feel it. Varje måndag börjar jag klockan 11 och eftersom jag inte blev välsignad när jag vägde tre kilo bor jag 15 kilometer utanför Växjö. I vanliga fall skulle jag ha tagit bussen, men det funkar inte på måndagar. Det resulterar i att jag måste cykla en halv mil till en annan busshållplats som tar mig till stan.
När jag kommer fram till busshållsplatsen är jag antingen plaskvåt av svett eller regn, hysterisk som en ekorre på Joltcola eller genomfrusen som en exklusiv isglass. Jag parkerar cykeln och inväntar bussen, för det är vad man ska göra på en busshållsplats. När bussen till slut kommer och jag stiger på, tittar jag mig omkring efter en ledig plats. Herregud, jag är ju helt slut efter mitt infernaliska trampande. Vid första anblicken ser bussen fullproppad ut. Men efter att ha tittat lite närmare ser jag att hälften, av vad jag trodde var passagerare, är deras förbannade väskor. Inte nog med det, de har alltid musik i öronen eller också leker de filosofer och tittar drömmande ut genom fönstret för att undvika ögonkontakt.
Nu till russinet i kakan, nu tycker jag i och för sig inte om russin, men ni förstår vad jag menar. Varför uppstår detta beteende? Svara inte, jag tror mig nämligen veta. Passagerarna på bussen har det väldigt bekvämt, den saken är klar. Men de har ett problem, risken att behöva öppna munnen och socialisera sig. För att undvika detta lägger de väskan på sätet bredvid och går in i ett apatiskt tillstånd som jag nu kallar busstrans. Detta för att ingen ska få ta ifrån dem deras nyvunna bekvämlighet. Det jag vill säga är att människan aldrig blir nöjd. Människan är ett egocentriskt as. Kan vi få det snäppet bekvämare gör vi allt för att få det. Det kan givetvis vara okej, men inte om det går ut över andra. Så nu måste jag trycka på stoppknappen och låta denna krönika bli en uppmaning till alla. Lev gärna bekvämt, men gör det i harmoni med din omvärld.
du är så jävla snygg pusszz
men anton, det är bara att flasha ditt vackra jag i ansiktet på dem och be dem flytta på sina väskor. lovar, det kommer att fungera.
peace



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (27 ST.)
ANNONSERA