Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Krönikan 2008-05-09 | Uppdaterad 2008-05-30
”Vi föds som original och dör som kopior” sa den engelske poeten Edward Young någon gång i mitten på 1700-talet. Min tro på den enskilda individen är fruktansvärt stark, men ibland börjar man undra ifall det inte ligger en tyngre sanning än vad man tror i citatet.
Att påstå att en stor och växande bitterhet inte finns vart man än vänder sig i samhället vore att ge sanningen en ordentlig käftsmäll. Folks ideal uppmuntrar ett lidande i det tysta och vi är för upptagna med annat för att upptäcka allvaret.
Ni har alla stött på någon av dem. Ni kanske till och med är eller kommer att bli sådana. Levande döda. Fullt friska och välmående människor vars liv i stort sett utsmyckas av total tristess. Mängder av folk sjunker in i rutinmässigt slit, kontinuerligt schemaläggande och oavbruten trångsynthet. Sedan lever de, enligt deras egna definitioner, hela sina vuxna liv i någon slags zombieliknande låtsasvärld. Den horribla förändringen börjar ske någonstans i slutet av tonåren, när det är meningen att man ska mogna och bli ansvarsfull. Vi har sett hur de äldre beter sig. Hur de klär sig, hur de samtalar och hur de roar sig. Varför skulle vi inte vilja bli som dem, när hela världen tycks vara ämnad för alla över 18?
Jag vädjar till alla ungdomar som läser det här, sätt stopp för processen medan ni kan. Det finns få saker som upprör mig lika mycket som karaktärslösa duplikat. Vår värld har redan för mycket kopior som försöker smälta in i mängden genom att anpassa sig till omgivningen. Bara se dig omkring. De må vara de vackraste växterna nu, men kan inom ett par år mogna till de mest smaklösa frukterna. Det är en ond cirkel, men den går att motverka. Vare sig det handlar om att spela instrument, teckna, skämta, drömma, skratta, cykla eller pröva nya saker uppmanar jag er till att inte sluta. Försök att behålla ungdomligheten så länge det bara går. Det är nytänkande och kreativitet som för vår planet framåt.
Själv ska göra allt i min makt för att aldrig förlora mig själv på bekostnad av rutiner och pengasuktande. Inövade dagsrytmer tar fan livet av oss och dö har jag inte planerat att göra ännu. Sorg vilar över den dag då jag slutar komma på sköna bilduppmålande oneliners i stil med ”i min sandlåda var vi alla från olika länder”. Visst måste vi mogna. Vi kan inte sitta och leka med Pokémon hela våra liv och hoppas att världsproblemen löser sig självmant. Men mognad ska inte behöva betyda ett liv i social gråskala.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA