söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Krönikan 2009-03-13 | Uppdaterad 2009-03-19
Förra veckans snackis var otvivelaktigt bonusarna. Eller, rättare sagt Anders Borgs otydliga inställning till dessa bonusar. Till dessa chefer. Uppdrag granskning ”avslöjade” som bekant att regeringen softat sin policy för bonushållning någon gång där i början när larmrapporterna började dansa in, samtidigt som Borg en kort tid senare skulle skylla i princip allt vad lågkonja heter på just ja – bonusarna.
Och det är just här som snackisen går lite fel. Att Borg och hans kommendanter inte inser det farliga, eller för den sakens skull omoraliska, med att förenkla bonuskalasandet innan allting kraschar är väl ändå rätt förståeligt. Det som däremot är och förblir helt jävla obegripligt är det som står kvar. Bonusarna i sig, alltså.
Så låt oss istället tala om dem. Pengarna. Jo, med en viss risk att sparka på öppna dörrar. Men ändå.
Exempel: SSAB varslar 1000 pers samtidigt som ledningen (8 personer) delar på 21 miljoner. Uppdrag granskning frågar en man utanför företagets lokaler i Oxelösund vad det finns att säga om saken: ”Tja… Man är inte så insatt i deras arbete och hur krävande det är.” svarar han. Vd:n Olof Faxanders ersättning ökade med 71% förra året. En blygsam present på 4,5 mille för uppskattat arbete.
Man kan inte låta bli att fråga sig vad det är för fantastiskt krävande jobb som Olof utfört. Det måste ju vara helt enastående eftersom det är värt flera miljoner gånger mer än mannen som får frågan. Olof måste vara flera miljoner gånger smartare, eller kanske jobba några miljoner gånger mer i timmar räknat.
Jag undrar vad Olof funderar på när han går och lägger sig. Tycker han på allvar att han är värd det här? Det finns viss möjlighet att han gör det, det problematiska ligger i att det finns så många fler än Olof som cashar in betydligt mer. Och alla kan väl inte ha hjärnfel?
Hjärnfel eller oförmåga till empati kanske. En egoism blandad med en enorm övertro på sig själv. Hur kan man annars anse sig berättigad till 20 miljoner per år? Vad gör du med alla pengar, Olof? Torkar rumpan? Och samvetet, försvann det där någonstans bland nollorna?
Annika Falkengren, vd för SEB, avsade sig sin bonus från förra året. För att döva sitt samvete kanske, och det funkade nog en stund. Men hennes fasta lön ligger fortfarande runt sju big ones, så vi kan sluta credda henne nu. En sån stor uppoffring var det inte.
Såklart att resonemanget om ökad ersättning för ökad arbetsinsats är fullt förståelig. Fullt logisk faktiskt. Men till en gräns. Som med allt. Välfärd har en gräns. Ingen människa kan vara värd så mycket mer än någon annan. Och tills det tankesättet har blivit kutym i styrelserummen önskar jag Olof, Annika och de andra riktigt jobbiga nätter. Sov gott.
Fanny,
Du vill alltså leka med siffror som argument, då kör vi.
21mkr / 8 pers = 2,625mkr/person och år.
21 mkr / 1000 pers uppsagda = 21 000 per person och år.
21mkr / (25kkr * 12månader) = 70 personer
Okey, detta är dina siffror ? då ska vi se hur ditt argument håller.
1. Istället för att dela ut 21mkr till dessa 8 personer i ledningen så skulle vi alltså kunna behållit 70 lönearbetare (givet en antagen bruttolön på 25kkr/månad).
2. För 21mkr skulle värdet per uppsagd anställd vara 21kkr per person och år
3. Osv osv?.
Om vi sedan tillför lite variabler, som i sammanhanget är ganska relevanta. T ex. revenue per person.
Vilka tror du generar mest pengar för företaget, 8 personer i en styrelsen, eller Jan-Banan som står på golvet och skruvar i skruvar? Det är inte så svårt att förstå vilka person som är mest value-added för en organisation.
Det handlar inte om vara smartare än någon annan eller inte, det är helt lösryckt från sammanhanget, använd istället relevanta förklarande variabler för din ?analys?.
Jag är så fruktansvärt trött på analyserna som SMP har börjat publicera. Hur svårt är det att förstå att företag är organisationer som har vinst som primärt intresse. Det är ingen jävla fritidsgård?
I en internationell jämförelse kan det dessutom tilläggas att ersättningen för företagsledare är låg i Sverige.
Puss på dig.
Men Gekko, har du någon gång tänkt på att SSAB hade kunnat skonat 70 personer från en osäker framtid. Personerna i ledningen får nog ingen dålig lön ändå.
Tänk dig själv att du sitter på ett hus och billån tillsammans med din fru och kanske ett par barn och förlorar ditt arbete.
Det första som händer (om du inte har en tät fru) är att du får sälja din bil och ditt hus och eftersom det e lågkonjuktur så kan du inte räkna med att få ut i närheten av vad du gav för något av dem, så lär det sluta med att du sitter i en billig lägenhet tillsammans med din fru och barn utan hus men fortfarande skuldsatt och funderade på vart du ska flytta för att få tag på ett nytt jobb och hur du ska kunna betala av dina skulder.
Det är inte siffrorna som är argumentet i sig, även om dessa sagosummor fungerar bra för att föra fram ett budskap. Självklart är 21 miljoner småpotatis för ett företag som SSAB och att inte dela ut dessa pengar som bonus kan ju knappast rädda lågkonjunkturen. Det är inte det jag säger.
Det som är den springande punkten är att det sänder ut totalt fel budskap till kunderna och arbetarna. (Därav det brutalt minskande förtroendet för till exempel SEB efter deras bonusturer).
Och fortfarande - 7 miljoner i årslön som Falkengren är inte etiskt rätt, hur value-added hon är må vara.
Du slår huvudet på spiken där, Gekko. Det är helt riktigt som du säger att "företag är organisationer som har vinst som primärt intresse". Hur rimligt är det då att premiera ledningen för dessa företag med feta bonusar när företaget går med förlust/visar starkt försämrat resultat??
om han nu har fru så får la hon jobba, och han får iaf ut lite på a-kassan och tsm blir det en del,
FRED
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
