Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Krönikan 2008-05-15 | Uppdaterad 2008-05-30
Fotboll är sporten med så mycket känslor så mycket glädje och så mycket kärlek, men det är också sporten med så mycket bråk, så mycket ilska och så mycket hat. Vi fotbollsspelare går ut på den gröna planen för att göra det vi älskar, fotboll i all ära men tillfället har kommit då jag tvingats ifrågasätta hur långt människor kan gå för att rätt lag ska vinna.
Förutsättningarna var perfekta för ett Stockholmsderby på Sveriges nationalarena för fotboll. Strax innan sju förra onsdagen passerade jag och några kompisar storstadens spärrar till tunnelbanan och i samma stund nådde djurgårdarnas hejaramsor våra öron. Den ena visan bytte ut den andra och människor iklädda hela kittet av djurgårdens alla prylar stod omkring oss och gestikulera med händerna i luften. Folket som ropade gav i den stunden inte de grönvita hammarbyfolken någon som helst chans att ta plats. Resan mellan T-centralen och Solna blev en klass för sig, människorna vi delade vagn med förklarade för oss att den väntande matchen inte bara handlade om vinst eller förlust. Den betydde betydligt mycket mer än så.
Det är när poliser behöver bevaka hela området runt arenan med full mundering och batonger i högsta hugg som supportrarna har gått ett steg för långt. Ska publikfunktionärena verkligen behöva göra vapenkontroll på alla som vill se liret från läktarna och vart är vi på väg när det måste sättas in kravallpoliser för att få ordning utanför fotbollsmatcherna.
Vi vill alla bevara fotbollen och bekämpa krigen på utanför arenorna, men ändå är det vi som står runt omkring som näst intill går igång på att se slagsmålen. Vår nyfikenhet över polisernas ingripande gör att vi glömmer bort att det faktiskt är en fotbollsmatch vi är där för att se på. Jag beskyller inte någon för jag stod själv klistrad vid fönsterrutorna på söderläktaren och granskade poliserna när de tog till pepparspray för att lugna ner alla galningar. Det vi inte förstår i den stunden är att det är just vårt intresse som triggar slagskämparna ännu mer. Det krävs att själv få se oroligheterna och poliserna på hästarna för att verkligen inse vad det är som håller på att hända. När stora svartklädda grupper samlades efter matchen och önskar att motståndarnas hejarklack ska dö och när folk är beredda att göra i princip vad som helst för ”sitt” lag, då är det tid att ifrågasätta fotbollen. Det värsta är att detta är den simpla allsvenskan, tänk då ligorna i resten av världen. Derbyt på Råsunda var verkligen inte slut efter 90 minuter.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA