Sant eller falskt?

Vi inleder med de mest omtalade på temat, Wikipedia. Det som alla använder i smyg men ingen vågar hänvisa till. Lennart Guldbrandsson skrev boken "Så fungerar Wikipedia" efter att själv ha varit aktiv på sidan länge. Han fick många frågor om trovärdigheten, särskilt från skolor som inte visste hur de skulle förhålla sig till sidan.

– Många ställer sig kritiska till sidans fakta eftersom vem som helst har möjlighet att redigera artiklarna. Visst, alla kan redigera men alla kan också faktagranska dem, vilket är den starka sidan, säger Lennart Guldbrandsson som menar att undersökningar visar att desto mer redigerad en artikel på Wikipedia, desto mer korrekt är den.

En vanlig fråga är hur mycket faktafel Wikipedia egentligen har, eftersom det inte faktagranskas av någon expert. Ibland görs det undersökningar då ett antal artiklar jämförs, men ingen har faktagranskat alla Wikipedias 340000 artiklar.

– Faktafel hittar du överallt, därför måste man se faktaletande som en process. Det har hänt att folk förlitat sig på källor på internet som ansetts vara trovärdiga vetenskapliga avhandlingar men som sedan visat sig vara bluff. Vilket ingen insåg innan författarna själva erkände det.

Ofta är det delade åsikter kring ämnen, men vem har slutgiltiga ordet om inte någon oberoende expert finns med i bilden? Ja, det är folket, helt enkelt. Wikipedia styrt av något som kallas consensus: när tillräckligt många anser och är överrens om en sak, då anses det vara rätt. Men om tusentals personer menar att Mount Everest är fyra meter högt så spelar det inte så stor roll eftersom där finns det precisa källor. Ibland uppstår situationer då det inte går att enas om vad som är rätt och fel. Lennart Guldbrandsson tar ett exempel som ligger i nära i tiden, nämligen diskussionen om Anna Ankas födelseort.

– Hon har i ett par i tidningsartiklar och TV sagt att hon är född i Polen. Sedan har hon ångrat sig och sagt att hon är född i Sverige. Vem ska man då lita på då? Anna Anka då eller Anna Anka nu? I sådana situationer får varje artikels diskussionsforum komma fram till det som anses mest korrekt, i nuläget. Wikipedia är en spegel av omvärlden. De saker man grälar om ute i världen grälar man om på Wikipedia också. En annan som vet hur man ska förhålla sig till alla miljontals källor finns Göran Leth, docent och professor i journalistik. Han var bland annat med och källkritiserade den omdebatterade debattartikeln av Sverigedemokraterna, som fick stark kritik för just sina bristande källor.

När det kommer till kontroversiella ämnen menar Göran Leth att man ska vara extra försiktig. Hans tips är att man måste bli medveten om vilka åsiktstendenser som kan uppkomma. Ska du undersöka ett omdebatterat parti, exempelvis Sverigedemokraterna, gäller samma skola.

- En källa kan ha av intresse att framställa något på ett visst sätt. Ett politiskt parti kommer alltid framställa sig själva på ett sätt som gynnar dem, och det är viktigt att var medveten om det. Absolut ska man prata med deras motståndare, bara man vet att de är motståndare och prata med Sverigedemokraterna själva, så länge du är väl medveten att de är partiska.

I allmänhet är dagspress något som skolor förespråkar i stor grad, det är däremot inte något Göran Leth skulle rekommendera som en bra källa. Tidningars nyheter kommer till för snabbt. Deadlines, att allt måste vara klart till en viss tid innebär att man inte hinner kolla upp allt ordentligt.

Göran minns till exempel flygattentaten den elfte september i USA som ett fall då felaktiga uppgifter läckte ut i världens media. Antalet dödsfall var oklart. De första uppgifterna uppgav upp till 20 000 offer vilket hela världens media direkt snappade upp. I efterhand visade det sig att antalet offer låg runt 3000.

Sveriges största nyhetsbyrå, TT-spektra, menar att de prioriterar källkritik väldigt högt. Våra journalister dubbelkollar alltid med flera oberoende källor. Klart att det slinker igenom felaktiga uppgifter eller att vi misstar oss.

– Men då är vi så snabba som möjligt med att korrigera det säger Mats Olsson, nyhetschef på TT-spektra.

Sedan är det upp till deras kunder, Sveriges tidningar och TV, att ändra felet om de anser det som nödvändigt. Det tempo som gäller inom nyhetsarbetet givetvis innebär att vi inte kan ha samma exakthet som i ett forskningsprojekt. Så det vi kan konstatera efter ett snack med tre trovärdiga källor inom källkritik är att du ska jämföra, jämföra, jämföra. Lära dig se tendenser och aldrig någonsin förlita dig på bara en ynka källa.