Asylbarn har fått vänta två månader på skola
I mitten av oktober gjorde Skolinspektionen en riktad tillsyn i Uppvidinge kommun för att titta närmare på utbildning för asylsökande barn eller barn som vistas i landet utan tillstånd. Det Skolinspektionen i första hand ville ta reda på var om kommunen kan erbjuda utbildning till dessa barn och om kommunen ger den utbildning som de barnen har rätt till?
För att få svar på frågorna pratade Skolinspektionen med olika representanter inom kommunen och även några av rektorerna. De begärde även ut olika dokument.
I den sammanfattande bedömningen efter besöket nämns bland annat att de personer som Skolinspektionen pratat med har ett starkt engagemang för uppdraget. Dock menar de att den senaste tidens stora tillströmning av asylsökande familjer gett brister i flera områden. ”Vi är inte något gott exempel längre, inte när vi får så många elever” har en rektor sagt till Skolinspektionen.
Bland bristerna finns att asylsökande barn inte erbjuds grundskola inom en månad, vilket de har rätt till. Under tillsynen var de åtta barn som stått i kö två månader för grundskoleutbildning. Brist av ändamålsenliga lokaler ska vara orsaken. Kommunens kartläggning av de asylsökande elevernas kunskaper och erfarenheter bedöms behöva utvecklas.
Kommunen måste efter Skolinspektionens riktade tillsyn göra vissa förbättringar. De asylsökande barnen och barn som vistas i landet utan tillstånd ska tas emot i skolan så snart det är möjligt. De elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det och rektorerna ska enligt krav ta beslut om anpassad skolgång för eleven.
För att kunna höja kvaliteten i Uppvidingeskolorna vill Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete påbörjas. Det handlar om att ha uppdaterad information av antalet asylsökande barn och ha tydliga riktlinjer för kartläggning av barnens tidigare erfarenheter och kunskaper.
Senast den 11 mars nästa år ska kommunen redovisa vilka åtgärder som gjorts för att ordna bristerna vid den riktade tillsynen. Kommunen ska också skicka med en planering på utvecklingsområden som senare ska kunna följas upp.
