"Asylmottagningen fungerar utmärkt"

Uppvidinge Artikeln publicerades

Från Migrationsverkets sida finns inga planer på att dra ned på antalet asylplatser i Uppvidinge.
– Jag tycker nog att verksamheten fungerar alldeles utmärkt, säger Christina Björk, ställföreträdande chef för mottagningsenheten i Uppvidinge.

Migrationsverkets enhet i Uppvidinge, och med kontor i Lenhovda, har 600 platser att arbeta med. Så många boende får plats i de lägenheter Migrationsverket hyr.
– Vi har en beläggning på 97 procent, det är den nivån vi försöker ligga på. Vi har inte alltid alla lägenheter tillgängliga, det kan vara någon reparation som behöver göras eller så, förklarar Christina Björk.
Kommunalrådet Åke Carlsons (c) förslag att dra ned på antalet platser till 300 baserar han på bland annat det faktum att det inte finns så mycket att göra i kommunens samhällen, för de asylsökande.
Men Christina Björk menar att detta inte är något stort problem.
– Med de genomgångstider som vi har i dag, så hinner man inte ge sig i kast med så mycket aktiviteter. Dessutom erbjuds svenskundervisning som man naturligtvis kan hoppa på om väntetiden blir lite längre.
Det tar i genomsnitt 57 dagar från det att en asylsökande kommer till Uppvidinge till dess att Migrationsverket fattat beslut om asyl eller avvisning.
En stor del av de asylsökande kommer från Somalia. Från Serbien och Kososvo kommer det också asylsökande liksom från olika arabstater.
Från Migrationsverkets sida har man inga planer på att minska på antalet platser inom mottagningsenheten i Uppvidinge.
– Allt fungerar otroligt bra och vi är nöjda med kommunen, säger Christina Björk.
Åke Carlson konstaterar att han i kontakt med Migrationsverket mest för att få igång en diskussion lagt fram förslaget om en halvering av antalet asylplatser från 600 till 300.
– Vi vill föra en dialog om att minska platserna, säger han.
Det finns flera skäl till detta. Ett är det argument som funnits sedan asylmottagningen etablerades, nämligen att det bland de asylsökande finns en liten grupp av människor som sysslar med snatterier, vilket skapar problem för handlarna i kommunen. Ett annat är att de asylsökande är trångbodda.
– Det bor två personer i varje rum i genomsnitt och det är inte lägenheterna byggda för, säger Åke Carlson.
Ett tredje argument är bristen på aktiviteter i en landsbygdskommun som Uppvidinge.
Åke Carlson menar att Uppvidinge kommun inte behöver skämmas för önskemålet att minska antalet platser.
– I förhållande till vår folkmängd har vi väldigt många platser för asylsökande, säger han.