Gustafsson (C) tvivlar på att Evelina Pettersson möttes med tystnad

Uppvidinge/Åseda Artikeln publicerades

Evelina Pettersson hoppade av gymnasiet efter att hon inte fått det rätta stödet från skolan. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Torbjörn Gustafsson (C) vill inte kommentera det enskilda fallet men tvivlar på att varken rektor, mentor eller lärare inte skulle ha hört av sig.

– Om det skulle vara så är det inte okej. Men det betvivlar jag, säger Torbjörn Gustafsson.

Torbjörn Gustafsson (C), är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Foto: Arkiv
Torbjörn Gustafsson (C), är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Smålandsposten kunde under tisdagen berätta om Evelina Pettersson som inte fick rätt stöd i skolan. Med sjukdomen ADHD och dyslexi hade hon svårt att genomföra grundskolestudierna och kunde därför inte söka in på Kungsmadskolan efter nionde klass. I stället blev det gymnasiet i Uppvidinge. Där avslutade hon dock sina studier i förtid under hösten 2017. En hösttermin som präglades av problem och skolinspektionen besökte skolan.

– Vi såg ingen annan möjlighet än att ta vår dotter från skolan, sa Evelinas pappa Daniel Pettersson.

Familjen kontaktade då rektor, mentor och berörda lärare men möttes med tystnad.

Torbjörn Gustafsson från Centerpartiet är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Uppvidinge.

Uppvidinge Gymnasieskola
Foto: Arkiv
Uppvidinge Gymnasieskola

Vad tänker du när du läser Evelina Petterssons historia?

– Det är ju en äldre historia. Jag tittar ju mest på de resultat som skolorna har uppnått och vi har ju väldigt god sits för elever att komma vidare till studier eller få ett arbete och där utmärker vi oss positivt. Jag vill inte kommentera något enskilt ärende, säger Torbjörn Gustafsson (C).

– Jag tycker vi lyckas. Vi har allt eftersom förstärkt de resurser som behövs för barn i olika stödinsatser.

Tittar man närmare på Sveriges kommuner och landstings (SKL) statistik över hur grundskolorna i Uppvidinge lyckats med niondeklassares behörighet till gymnasiet så visar de dock på något annat. Det är gula eller röda siffror som redovisas i jämförelse med andra kommunala grundskolor med en botten på 69,4 procent av eleverna som är behöriga till gymnasiets program med ekonomi, humanistiska eller samhällsvetenskap. Man är bara grön när det gäller elever som är behöriga till yrkesprogram.

Skolorna har ju enligt Skolverket en skyldighet att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Hur tycker du generellt sett ni har lyckats där?

– Med egna resurser och med statsbidrag har man till exempel kunnat bygga ut den specialpedagogiska förmågan med speciallärare. Sen är det ju så att kompetensutvecklingen varit inriktat på att ge all personal specialfärdigheter så att man kan möta elever där de är och vad de behöver.

Vad säger du om att man som i Evelina Petterssons fall tvingas ta ut en elev från skolan?

– Jag vill inte kommentera det enskilda ärendet. Gymnasiet är ju en frivillig skolform.

– Men föräldrarna gjorde som alla andra föräldrar skulle gjort. Det som är bäst för deras barn.

Familjen mejlade rektor, mentor och lärare utan att få svar. Vad säger du om det?

– Om det skulle vara så är det inte okej. Men det betvivlar jag, säger Torbjörn Gustafsson.

Känner du att ni har brustit på något sätt i det här fallet?

– Jag kan inte säga att jag har information om det enskilda fallet så att jag kan uttala mig om det.

Familjen Pettersson berättade på tisdagen i Smålandsposten om avsaknaden av stöd.
Foto: Annika Niquet
Familjen Pettersson berättade på tisdagen i Smålandsposten om avsaknaden av stöd.

Torbjörn Gustafsson ringer senare upp Smålandsposten. Men han vill fortfarande inte uttala sig i det enskilda fallet men vill gärna förklara hur det går till när man arbetar med sådana här situationer.

– När enskilda vårdnadshavare ringer mig så har det i nästan alla fall funnits fog för synpunkter eller kritik eller önskemål om förändring. Därför lyssnar man ju alltid på sådana fall. Sen är det ju så att det aldrig är så att man som politiker ska gå in i en situation och peta i ett enskilt fall.

– Men de brister som man kan uppdaga det har ju hänt och det tar man alltid med förvaltningschef eller rektor. Det förekommer en och annan gång per termin. Oftast är det ju då elevsociala problem. Ofta en upplevd kränkning av en elev där organisationen i stort inte har agerat tillräckligt kraftfullt, snabbt eller omfattande.