Annons

Skolpersonal och politiker träffades i dialog

Skolans fackliga organisationer bjöd in politiker till en dialog angående läget i skolan. Syftet var att skapa större förståelse för vad vardera part gör.
Publicerad 4 september 2018 • Uppdaterad 29 november 2018

UPPVIDINGE

Många lärare från skola och förskola tog tillfället att möta politikerna i en dialog.
Många lärare från skola och förskola tog tillfället att möta politikerna i en dialog.Foto: Annika Niquet

– Den som kommer till makten kommer ha ett stort uppdrag, sa Carola Therner från Lärarförbundet när skolans arbetstagarorganisationer bjöd in Uppvidinges politiker till dialog den 27 augusti.

Annons

Men allt är inte pest och pina, fortsatte hon.

– Vi har fantastiska pedagoger som gör sitt allra bästa.

Dialogen, eller debatten, syftade till att öka förståelsen för varandra och att ge politikerna en möjlighet till att hämta in skolpersonalens synpunkter och få höra vilka deras behov är i verksamheterna.

– Skolan blir valets viktigaste fråga. Vi måste förstå varandra, sa Carola Therner.

Mötet både inleddes och upptog en stor del av tiden med att 12 förtroendevalda politiker ställde frågor till personalen som samlats i gymnasieskolans elevhall.

Robert Fredriksson (SD) sitter som ledamot i barn- och utbildningsnämnden undrade över vilka redskap och verktyg som behövs i verksamheterna.

– Vad behöver ni för att göra jobbet bra?

Svaren var flera och varierade.

”Vi skulle behöva studiehandledare, datorer och annan teknisk utrustning”
”Förskolan lämnar ut blanketter, de skulle behövas på flera språk”
”Vi har ingen språkstödjare, 50 procent kan inte språket”

Den sistnämnde läraren tillade även:

– Man känner en frustration som lärare. Det gäller även elever med svårigheter, det ligger i samma. 52 procent behöver stöd i varje klass. Och det är brist på specialpedagoger. Det ser ut så överallt.

Annons

Anna-Lena Gustavsson (KD), gymnasieutskottet, undrade om hur uppföljningen av kvaliteten och målen fungerar ute i verksamheterna.

– Man måste ha mål för verksamheten, även för enheterna, hur funkar jobbet att följa upp dem?

Den samlade bilden av svaren som kom från lärarna, är att det är ett område som behöver utvecklas. Nedan följer svaren från tre olika lärare:

”Det saknas en styrning uppifrån”
”Inga mål är satta uppifrån eller från politiken, vad vi ska göra ute på enheterna? Det är kanske enheternas mål då vi ska ha, men inget uppifrån? Det saknas.”
”Vilka mål finns uppifrån? Max tre månaders kö tid och mer IT. Detfunkar ju inte att jobba med dem målen med barnen?”

Moderaten Margareta Schlee ville veta hur kontaktytan mellan politiken och verksamheten kan bli större.

– Politikerna sitter i stuprör vertikalt, med täta skott mellan politiker och verksamheten. Hur ska vi öka kontakten och luckra upp de olika stegen mellan varandra?

Problemområden, likväl utvecklingsmöjligheter dryftades både grundligt och i dialog. Mötet var en uppföljning till ett tidigare möte i våras.

Annika NiquetSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons