Höghastighetståg – ett vallöfte som delar Kronoberg

140 miljarder kronor lovar allianspartierna att avsätta för höghastighetsbanorna mellan Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. ”Den grönaste investeringen någonsin i Sverige” kallade Folkpartiledaren Jan Björklund bygget som han beskrev som den största järnvägsutbyggnaden sedan 1800-talet.

Ett mycket glädjande besked menar Göran Svärd, samordnare för Lobbyorganisationen Stambanan.com som samlar 5 regioner och 26 kommuner främst utmed södra stambanan som man vill utveckla. Bland kommunerna finns Växjö och Alvesta

I höst presenterar han en redan planerad utredning för hur en sträckning av höghastighetsbanan skulle kunna se ut mellan Hässleholm-Jönköping. Den blir nu högaktuell.

– Som vi ser det är det inte självklart att den ska gå via Ljungby. Här har Region Skåne bestämt att de vill se en höghastighetsbana via Hässleholm då måste vi också föra en diskussion om fortsättningen genom Kronoberg. Där har Växjö, Kalmar och Karlskrona med sitt resande, befolkningsunderlag och sin utveckling en större tyngd än Ljungby och Värnamo, säger han och pekar på en möjlig östlig sträckning.

Beslut har redan tagits för nya banor mellan Järna och Lin­köping, samt en del av sträckan Göteborg–Borås. Då diskute­rades tåghastigheter på 250 kilometer i timmen. Nu nämns istället 320 kilometer i timmen. Att åka från huvudstaden till Malmö­ ska ta 2,5 timmar och till Göteborg 2 timmar.

Gunnar Sibbmark, vd för lobbyorganisationen Europakorridoren har i decennier slagits för höghastighetståg utmed E4an från Stockholm och söderut samt utmed riksväg 40 upp till Göteborg från Jönköping.

– Vi kan inte komma så mycket längre än så här, nu finns en bred politisk enighet och därför diskuterar vi att lägga­ ned organisationen till nästa sommar.

Någon tvist om sträckningen vill han inte se, trots Skånes besked som han inte tror någon regering kommer att gå emot.

– Det är klart att Växjö och Alvesta fortfarande vill se banan där. Vi lutar oss mot de utredningar som Trafikverket redan gjort. Jag hoppas att man kan enas så att det inte sker någon fördröjning.

Med en byggstart 2017 kan tågen rulla 2032-2035 men innan dess finns stora hinder. Planarbetet med risk för många överklaganden och så finansieringen.

För att ha råd med de 140 miljarderna så vill Alliansen utreda en ny infrastrukturskatt, geografiskt avgränsad, som kommersiella fastighetsägare ska betala för att värdet på deras mark ökar tack vare infrastrukturinvesteringar.