Växjöborna säger nej till mer privata inslag

Kvinnor och män har nästan exakt samma åsikt i frågan om de vill se mer av skola, vård och omsorg driven på entreprenad. Yngre har en något mer positiv syn på privat drift medan åldersgruppen 30 till 39 år har mest negativ inställning.

Inställningen är alltså helt klar, väljarna vill inte ha mindre av vård, skola och omsorg i offentlig regi.

Av partierna är det moderata väljare som är mest privatiseringsbenägna och inte långt efter kommer Sverigedemokraternas väljare. Mest positiva till offentlig drift inom det borgerliga blocket är kristdemokraternas väljare.

Hos de rödgröna är det oerhört stor övervikt för offentlig drift och inte alls så stor spännvidd mellan åsikterna som hos alliansens partier.

Hur är då situationen för dagen i Växjö?

Av gymnasieeleverna går var tredje på en av åtta fristående skolor. För fyra år sedan var det en av åtta. Ekonomiskt innebär det att kommunen nu betalar ut cirka 80 miljoner kronor i så kallad skolpeng till de åtta fristående skolorna, som dessutom har lägre personaltäthet och lägre andel pedagogiskt utbildade lärare jämför med de kommunala.

Inom omsorgen är vart tredje särskilda boende i privat regi, omkring vart femte boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning kommer att drivas privat vid årets slut och fem procent av de som har hemtjänst får det löst via privata företag.

Konkurrens berör alltså många som arbetar med omsorg i Växjös. De som gått över till privat arbetsgivare märker det.

– Absolut och det upplevs både positivt och negativt, säger Nina Emanuelsson, regionalt fackligt ombud inriktad på privata vårdföretag för Kommunals medlemmars räkning.

Hon konstaterar att både privata och kommunala verksamheter håller sig inom det så kallade resursfördelningssystemet regler.

– Men inom det privata är det mer slimmade organisationer och absolut mer helgturer.

Lönemässigt gäller samma avtal och den privata sfären har ungefär samma löner, i vissa fall är de högre än hos det kommunala. Men framför allt har det visat sig att systemet med individuella löner används aktivare, lönespridningen bland de anställda har ökat.

Mest har förändringarna märkts där redan kommunal verksamhet gått över i privat. De som känner sig tvingade att byta arbetsgivare upplever det som jobbigare.

Men även bland de som stannat kvar i kommunens organisation har förändringarna känts av. Det blir allt svårare för kommunen att hitta arbetsplatser åt de som inte går över. Hittills har det dock lösts utan att uppsägningar använts.

Fast de som har haft fast jobb har fått svårt att få fast arbetsplats, alternativt att en senare anställd fått lämna sin arbetsplats.

– Då får man hoppa runt på vikariat för att få behålla sitt jobb, säger Nina Emanuelsson.