Annons

Älgjaktens framtid

Skilda prioriteringar mellan markägare gör att känslorna inför älgjakten inte är odelat positiva. I det långa loppet är det dock inte säkert att konflikterna fortsätter.
Kronoberg • Publicerad 10 oktober 2017
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Så var årets älgjakt igång. Det är en tradition som samlar människor kring lägerelden och den gemensamma ansträngningen. Det är en viktig ritual i ett land där ritualerna blir allt färre och själva ordet blivit mer förknippat med individuella skönhetsbestyr än med oförklarliga handlingar som för människor närmare varandra i en gemensam upplevelse. Det är helt enkelt kul att människor samlas till jakt.

På senare tid har fler upptäckt detta och antalet personer som tagit jägarexamen stigit flera år i följd. Antalet som löser statliga jaktkort har inte följt samma utveckling. De nya jägarna verkar jaga på ett lite annat sätt än veteranerna. Allt fler kan tänka sig att betala för jaktupplevelsen utan att för den sakens skull ha ansvaret för att vårda området som jakten bedrivs på.

Annons

Det finns alltså större möjligheter för personer som äger mark men inte själva jagar att hyra ut jakten till mer intresserade. Sådana markägare är förstås intresserade av att det skall finnas livaktiga viltstammar som kan generera inkomster via jakt.

Samtidigt som denna trend pågår finns andra markägare som prioriterar åker- eller skogsbruk högre än jakten. Älgens betning på tallskog i södra Sverige kostar skogsägare uppemot en miljard kronor per år. Det gör att insatsen för att plantera tall idag är så stor att väldigt få väljer att göra det.

Ungefär här anas en målkonflikt. All mark i Sverige ägs av någon. Dessa ägare har olika mål och syfte med sitt förvaltarskap. Viltet känner inte till våra gränsstolpar och våra olika mål. Det är också ungefär i detta läge som diskussionen står för tillfället. Det är dock svårt att se att skogsnäringen inte kommer att få prioritet. Det är en verksamhet som bidrar med stort välstånd till vårt land.

Ytterligare en aspekt på älgjakten är den internationella tendens som innebär att vilda djur går en tryggare framtid till mötes om de kan jagas på ett sätt som genererar värde för samhället. Många förfasas över bilder på storviltsjägare som poserar med vackra djur från savannerna i Afrika. Färre vill veta av vilken avgörande betydelse den jakten har för att skydda djurarter som inte passar att ha i lador.

Den svenska älgjakten, särskilt i södra landet, är tätt förknippad med vårt småskaliga skogsbruk, där markägare samlar sina jakträtter till lagen. I en framtid där viltstammarna blivit mindre och det ekonomiska värdet på de enskilda djuren högre är älgjaktens karaktär av folkfest inte självklar.

De målkonflikter som dominerar landskapet idag vittnar om att det finns många som tar människans roll som förvaltare på stort allvar. Det är dock viktigt att se de längre trenderna. Fler jägare och färre vilt kan innebära positiva effekter både för skogsbruket och för jaktturismen. För gemenskapen kring lägerelden kan det dock bli en utmaning.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons