”Alla som törs framföra kritik råkar illa ut”

Växjö ,
Artikeln publicerades 30 oktober 2017.

De flesta hade gett upp. Svalt oförätterna. Sagt upp sig. Försökt gå vidare med livet.

Det är en naturlig reaktion om man känner sig illa omtyckt på sin arbetsplats. Men Rebecca Launy valde att agera annorlunda.

– Jag driver vidare det här för att se hur rättssystemet fungerar för dem som drabbas.

48-åriga Rebecca Launy är en välorganiserad person. I vardagsrummet bågnar hyllorna av pärmar. Konflikten mellan henne och arbetsgivaren har pågått i 18 år. Turerna är många och komplicerade. Och väldokumenterade.

Foto:
Rebecca Launys fall som nu ska avgöras i Arbetsdomstolen är komplicerat. Över 130 aktbilagor har inlämnats från de två parterna. Det faktum att hon varit noga med att dokumentera händelserna spelade in när LO-TCO Rättsskydd bestämde sig för att driva fallet.

– De har trakasserat mig sönder och samman, säger hon.

Det är en formulering som hon återkommer till flera gånger.

Ångestattackerna började 2002. Sedan 2005 har Rebecca Launy även varit sjukskriven flera gånger för omfattande ländryggsbesvär. Försäkringskassan har godkänt hennes psykiska besvär som arbetsrelaterade. Diagnosen är posttraumatisk stressreaktion.

Smålandsposten har berättat om de snåriga turerna i Rebecca Launys ärende, som ska prövas av Arbetsdomstolen. Hon hävdar att det började när hon ifrågasatt att hon hade lägre lön än de manliga arbetskamraterna, därefter utsattes hon för sexuella trakasserier och kallades bland annat ”feministfitta”. Istället för att ta tag i problemen menar hon att företaget försökt sopa allt under mattan och istället vänt sig emot henne.

Den bild hon målar upp av det kommunala bostadsbolaget är ett företag som systematiskt trakasserat en obekväm anställd med avsikt att få denne att säga upp sig.

– Det är så mycket skuld och skam inblandat när man utsätts för trakasserier och falska anklagelser. Man är rädd att folk ska tänka ”ingen rök utan eld”, förklarar Rebecca Launy.

Hon beskriver sig som en person med ovanligt starkt självförtroende. Men när hon var i botten funderade hon på att ge upp.

– Antingen tar jag livet av mig eller lägger mig platt och går med på ett utköp. Men sedan pratade jag med andra som varit i samma situation. Jag började ringa runt och fråga andra anställda vad de utsatts för. Då såg jag mönstret, alla som törs framföra kritik råkar illa ut. Och jag insåg att man inte blir friskare av att gå med på ett utköp, det blir bara ytterligare en kränkning.

– Då tänkte jag att jag gör tvärtemot alla andra. Jag driver vidare det här för att se hur rättssystemet fungerar för dem som drabbas.

Hon började samla dokumentation, spela in alla samtal med arbetsgivaren. Hon beskriver det som ett slags wallraffande, det sätt hon samlat bevis på hur hennes arbetsgivare försökt pressa henne att säga upp sig.

En notering i Rebecca Launys läkarjournal ger en bild av hur hon upplevde sin situation.

”Är väldigt stressad inför dagens möte. Vill ställa in på grund av sitt dåliga mående. Uppger att hon mår väldigt dåligt, känner sig helt utslagen och är nära kollaps. Ska på central förhandling idag och i morgon med facket och arbetsgivare. Uppger att detta möte redan är uppgjort och det bara ska mörklägga trakasserierna som finns. Patienten känner sig inträngd i ett hörn av människor som vill henne illa. Hon känner sig orolig för att kollapsa och har tidigare svimmat.”

– Vid de här mötena faller hela mitt liv sönder.

Rebecca Launy berättar att hon en gång till och med möttes av misstro från en läkare när hon berättade om vad hon utsattes för.

Hur då, att han trodde du led av vanföreställningar?

– Ja, jag upplevde att det var så han tolkade det. Det var jättesvårt att få gehör. Historien är så komplex att det var svårt att få läkaren att förstå omfattningen.

– Men jag har hundratals dokument och bandinspelningar som visar att jag talar sanning. Jag är inte dum i huvudet, knäpp, schizofren eller nåt. Jag har trakasserats sönder och samman.

När hon använder ordet trakasserier handlar det inte bara om de sexuella kränkningarna; episoden med löspenisen som gjorde att hon fick nog och anmälde sina arbetskamrater, det som startade hela karusellen. Hon upplever även arbetsgivarens behandling av henne som trakasserier. Därtill kommer upplevelsen av bristande uppbackning från fackavdelningen.

Rebecca Launy hävdar att mobbingen av henne var sanktionerad uppifrån.

Varför då?

– Det är ett jättebra sätt för arbetsgivaren att bli av med obekväma anställda.

Hon hävdar även att personer som mobbade henne hölls om ryggen och belönades karriärsmässigt.

Det du berättar låter ju som rena maffiametoder?

– Ja! Det är precis vad jag tänkt, att det fungerar som i en maffiafamilj. Lojaliteten mot företaget är viktigare än svensk lagstiftning. Om en anställd ifrågasätter ordningen blir man trakasserad tills man slutar. Många jag pratat med berättar att de fått så svår ångest att de velat begå självmord.

Foto:
Rebecca Launy hävdar att hon inte var ensam om att uppleva sig borttrakasserad från det kommunala bostadsbolaget.

Det hade väl varit en enklare lösning att omplacera dig någon annanstans inom Växjö kommun?

– Nej, det handlar om att straffa. Man vill statuera ett varnande exempel, där jag blir hackkyckling för att skrämma andra till tystnad. Det finns ju en risk med att låta mig komma tillbaka på någon annan enhet. Tänk om någon där inser att Rebecca är oskyldig, hon är ju skitduktig, hon har inte brustit på det sätt som företaget påstår.

Menar du att det handlat om prestige och personlig hämnd?

– Precis, det blev hämnd. Jag anser att (namn) drivit en personlig vendetta mot mig ända tills jag blev sjuk.

Bara dokumenten kring Rebecca Launys sjukskrivningar fyller tre pärmar. Därtill kommer oräkneliga papper kring andra delar av denna komplicerade historia. Det är anmälningarna till DO, polisen och Arbetsmiljöverket som hon gjort mot arbetsgivaren, skriftväxlingar med Försäkringskassan då hon anser att även hennes ryggbesvär ska klassas som arbetsskada, protokoll från MBL-förhandlingar och andra möten som hållits mellan arbetsgivare och fack kring Rebecca Launys situation och i samband med omorganisationer. En strid där hon haft framgång handlade om företagshälsan. Rebecca Launy menar att företagsledningen med hjälp av företagshälsan försökte få fram underlag till en uppsägning. En läkare dömdes i samband med detta för olaga dataintrång.

Hur orkar du med alla dessa strider?

– Jag har fått distans till det nu men kan fortfarande slås av ironin. Det är så korkat att jag ibland måste skratta åt det. Det är nog en överlevnadsinstinkt man har när man utsätts för den här typen av kränkningar.

Rebecca Launy är medveten om risken att avfärdas som rättshaverist. Genom att dokumentera allt, kräva ut handlingar och spela in samtal; göra anmälningar och överklaga beslut; och framför allt tendensen att väva in de upplevda orättvisorna i en systematisk sammansvärjning mellan flera olika parter lever hon sannerligen upp till schablonbilden.

Men beteckningen är ett bekvämt sätt att avfärda en besvärlig person.

Och det var just vad som hände. Rebecca Launy menar att ombudsmännen på Fastighetsanställdas lokalavdelning hade gett förbundet bilden av henne som en hopplös rättshaverist.

– Men när Annett Olofsson (förbundsjurist) kom ner och träffade mig, såg dokumenten och lyssnade på inspelningarna så insåg hon: Va fan är detta?!

Den 10 mars 2016 lämnade LO-TCO Rättsskydd in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen mot Växjöbostäder då man menar att uppsägningen av Rebecca Launy 2014 på grund av sjukdom saknade saklig grund. Huvudförhandlingen inleds den 7 november.

Arbetsgivaren har avböjt att kommentera fallet.