Bärkraftigt skogsbruk på torven

I Götaland har Sveaskog omkring 17?000 hektar torvmark så bördig att den klassas som produktiv skogsmark, det motsvarar 6,5 procent av bolagets innehav i området. Virket som finns tillgängligt här motsvarar tre årsavverkningar.

– Det handlar om så stora volymer att vi inte bara kan låta det vara. Nu har det blivit dags att skörda första generationen skog på de torvmossar som kronojägmästarna lät dika ut när 1900-talet var ungt. I höstas började vi fundera på hur de här skogarna ska hanteras, bland annat genom kontakter med förare och tillverkare av skogsmaskiner. I början av året började testkörningarna, säger Mikael Grahn, Sveaskogs avverkningsledare i Götaland.

Vi träffar honom i ett skogparti utanför Kosta där maskinförarna från Gransås Skogs & Lantbruk i Älmeboda – Niklas Johansson i skördaren och Fredrik Karlsson i skotaren – är i färd med att ta hand om de stora granarna och tallarna, dock inte alla. Till fromma för den den nya skog som ska självföryngra sig, sparas 120 till 150 stora frö- och skärmträd per hektar men också alla mindre barr- och lövplantor som extra frostskydd.

– Utmaningar är bland annat att få vettig ekonomi i åtgärderna och att kunna skona dikena. Just på torvmark får befintliga diken inte ens rensas. Vi har skaffat en portabel bro för inte skada diken. Dessutom gäller det att redan vid avverkningen planera för föryngringen, säger Mikael Grahn.

Maskinlaget som är i gång i Kostatrakten är det första som specialtestas för blötmarksuppdragen. Bärband runt om, delvis specialbeställda med en bredd på drygt metern, ger framkomlighet även där underlaget kan svikta betänkligt. Men det kräver naturligtvis extra risning i körstråken där även en och annan massavedsbit kan behöva användas för extra bärkraft.

– Hittills har det fungerat bra. Åttahjuliga, bandförsedda standardmaskiner i mellanstorlek har visat sig passa bra både för gallringarna och föryngringsavverkningarna.

– Men arbete på blöt mark kräver försiktighet och mycket förberedande planering för utkörningen av virket i raka spår. Vi testar olika arbetssätt och har redan lärt oss mycket, men ska det flyta smidigt vill vi helst ha med en bit avverkning på fastmark i direkt anslutning. Det garanterar nog med ris och att skotarlassen kan bli välfyllda, förklarar Mikael Grahn.

– Avverkning på torvmark är dubbelt så dyr som på fast mark men ändå lönsam samtidigt som virket är senvuxet och fint, konstaterar han.

När staliga torvmarker dikades ut på 1920-talet satte det ordentlig fart på plantskogar som tidigare bara stått och stampat. Men sedan 1980-talet, efter en period när Sveaskogs föregångare gjorde sig känt för radikala skötselmetoder och jättehyggen, föll skötseln av torvmarker i glömska. Ända tills nu.