Brist på bostäder för ensamkommande flyktingbarn

Växjö Artikeln publicerades

Växjö tredubblar från 2015 sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn.
Men några större förberedelser är inte gjorda.
– Detta är en jätteutmaning, ett gigantiskt åtagande som staten lägger på kommunerna, säger Per Sandberg, chef för förvaltningen för arbete och välfärd.


Växjö kommun tog mellan 2008 och 2013 emot 71 asylsökande ensamkommande barn och ungdomar, cirka elva om året.
Från 2015 handlar det om 32 om året. Allt enligt ett nytt avtal med Migrationsverket.
De unga som hittills anlänt har tagits omhand i något av kommunens tre HVB-hem (Hem för vård och boende). Ett med elva asylplatser samt två hem med ett tiotal platser för de som beviljats permanent uppehållstillstånd, så kallat PUT-boende. Samtliga boenden har bemanning dygnet runt
– Detta är en viskning mot vad som kommer att behövas. Med det nya avtalet måste vi de tre närmaste åren öppna mellan 10 och 17 nya HVB-hem.
Det är framför allt behovet av PUT-platser som kommer att öka. Orsaken är att allt eftersom barnen och ungdomarna får uppehållstillstånd, vilket tar mellan två och fyra månader, slussas de ut till PUT-boendena. Och där är genomströmningstiden lång, mellan två och fem år.
Bedömningen är att det inom tre år behövs 150 sådana platser i Växjö kommun.
Per Sandberg tror att man redan i januari kommer att se en ökad tillströmning av barn och ungdomar från krigshärjade länder.
– Det är min egen spekulation. Men Migrationsverket sitter med mängder av asylsökande flyktingbarn i sina förläggningar och som ska ut i kommunerna.
Men Växjö kommuns beredskap ser ganska dålig ut. Nämnden för arbete och välfärd vill att kommunstyrelsen snabbt ser till att involvera sina fastighetsbolag och bostadsbolag i jakten på något som kan bli HVB-hem.
Och det lär inte bli enkelt.
Kraven på HVB-hem när det gäller exempelvis brandsäkerhet är stenhårda liksom för miljö- och hälsoskydd.
Kanske måste kommunen bygga helt nya bostäder. Kanske finns det någon fastighet som kan byggas om. Men för att inrätta HVB-hem krävs ofta ändringar i detaljplanen vilket tar sin tid.
Klarar inte kommunen att hitta lämpliga bostäder måste platser köpas i andra kommuner.
– Detta kan kosta 3 500 kronor per dygn. Då blir det en rejäl förlustaffär för oss. Så detta är också en svår ekonomisk nöt att knäcka, säger Per Sandberg och tillägger:
– Men det handlar inte bara om pengar. De pojkar och flickor som kommer hit måste också erbjudas kvalité. Man ska ha klart för sig att de här ungdomarna är oerhört motiverade. Tittar man på de som kommit tidigares så har i stort sett alla inom tre, fyra år blivit självförsörjande.
Att svenska kommuner ska ta emot ensamkommande barn och ungdomar har alltså staten bestämt. Per Sandberg menar att kommunen på något sätt måste reda ut situationen och "spänna bågen högt". Men hur detta ska gå till har han inget bra svar på idag.
– Under sina mina 15 år som förvaltningschef i tre olika kommuner har jag aldrig varit med om en tuffare utmaning.
Han säger att hade kommunen valt att inte skriva under avtalet hade Växjö ändå fått sina 32 unga asylsökande om året.
Med avtal får kommunen 1 600 kronor av staten per plats/dygn oavsett om platsen utnyttjas eller inte. Om platsen används utgår ytterligare 300 kronor per dygn/plats.
Om kommunen låtit bli att underteckna skulle man inte få någon ersättning alls för eventuellt outnyttjade platser.
Dessutom kunde kommunen genom avtalet styra vilka åldrar det ska vara på barnen vilket enligt Per Sandberg innebär stora fördelar för planeringen. Nu handlar det om tio flickor och 22 pojkar från 15 år.
Fotnot. När flyktingbarnen/ungdomarna blir 18 år och myndiga eller har gått ut gymnasiet är det meningen att de ska klara sig själva. I vissa fall kan det dröja till 20-21 års ålder. Då kan de bo i någon av kommunens utslussningslägenheter.