EU-länder letar lösning för skogen

Det som på klimatspråk förkortas LULUCF är avancerade system för hur man beräknar vad skog, åkrar och annan mark bidrar med vad gäller både utsläpp och upptag av växthusgaser.

– Vi hoppas och vill verkligen ha en lösning i dag. Vi måste visa globalt ledarskap. Det är oerhört viktigt när nu USA lämnar Parisavtalet att EU tar det här ledarskapet och då måste vi komma överens, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) på väg in till mötet i Luxemburg.

I praktiken har diskussionen inom EU kokat ner till en kamp mellan dem som anser att ett modernt skogsbruk gynnar klimatarbetet och dem som anser att skogen bör bevaras i princip orörd för att kunna samla koldioxid.

På ena sidan finns stora skogsländer som Sverige och Finland – på den andra exempelvis Nederländerna, där det mesta i trädväg huggits ner för länge sedan.

När klimatministrarna nu samlas i Luxemburg för att försöka enas finns ett kompromissförslag på bordet från det nuvarande ordförandelandet Estland. Det innefattar bland annat att beräkningar ska göras utgående från vad som skedde i skogsbruket mellan 2000 och 2009 – betydligt senare år än vad EU-kommissionen hade med i sitt ursprungsförslag, och som starkt ogillades av skogsländerna i norr.

Dessutom finns ett "kompensationsutrymme" där länder som av olika skäl förfördelas av referensperioden kan få tillstånd att avverka mer.

Från Sverige är både regeringen och skogsnäringen kompromissvilliga.

– För Sveriges del så är ju skogen oerhört viktig både som en sänka för koldioxid men också för de produkter som vi kan få från skogen, som är hållbara och förnybara. Vi ser att det förslag som ligger är inom ramen för det och vi tycker att det är bra och hoppas att vi kan komma fram med det, säger Lövin.

– Det viktiga för oss är att vi får ett transparent regelsystem så att vi verkligen kan garantera att det sker utsläppsminskningar och att vi kan gå till de andra länderna i världen med att vi har tydliga och transparenta regler för hur vi räknar skog och mark, säger klimatministern.

Mårten Larsson, vice vd på branschorganisationen Skogsindustrierna, beskriver det estniska förslaget som en "hyggligt bra kompromiss". Men i utgångsläget föredrar de EU-parlamentets linje – det sa nej till att begränsa avverkningen utifrån historiska nivåer.

– Ministerrådet tar inte bort begränsningen, men de inför kompensationer. Det blir mycket mer komplext, säger Larsson.

Att begränsa avverkningen får konsekvenser för både ekonomi och miljö, anser han.

– Det blir en begränsning för länder som har en stor skogsresurs, när de ska gå mot en bioekonomi och ett lågfossilsamhälle. Samtidigt finns det fortsatt en efterfrågan på papper och trä och avverkningen kommer att öka i länder utanför EU.

Inför mötet är dock åsiktsskillnaderna fortsatt stora mellan medlemsländerna. Inte minst Finland trycker på hårt för att få upp kompensationsutrymmet ännu mer.

Om medlemsländerna kan enas i dag är samtidigt inte striden helt över. Därefter gäller det att även komma överens med EU-parlamentet, som beslutade om sin syn på saken redan i september.

Wiktor Nummelin/TT

Martin Mederyd Hårdh/TT