Friande dom frustrerar Växjöpolisen

I onsdags rapporterade Smålandsposten om en man i 30-årsåldern som friades i tingsrätten för rattfylleri och ringa narkotikabrott. Mannen försvarade sig mot åtalspunkterna genom att säga att han blivit drogad.

Samir Cehic, jourhavande förundersökningsledare vid Växjöpolisen, är kritisk efter tingsrättens dom och ifrågasätter domstolens agerande.

– Han försvarar sig med att någon annan lagt droger i hans dricka och tingsrätten går på en sådan sak. När liknande ärenden går upp i tingsrätterna i Stockholm och ”kokainkillarna” där försvarar sig med sådana argument så går man nästan aldrig på det. Man undrar varför man gör så här i Växjö, säger han.

Polisen grep mannen i mitten av juli i år och hans blodprov visade då på spår av amfetamin. Tingsrätten valde att fria mannen eftersom man inte kunde styrka att han uppsåtligen använt narkotika.

– Den här mannen är redan dömd för samma typ av brott och kan ändå skylla ifrån sig på det här sättet i tingsrätten. Det gör det svårjobbat för oss och lätt för busarna, säger Samir Cehic .

Hur försvårar det här ert arbete?

– Det gör det omöjligt gällande en vanlig drograttfylla. Visst har vi en bevisbörda som ligger på oss men i så fall kan alla sådana här brott förklaras bort så här, säger han och fortsätter:

– Blir det här mallen i Växjö så blir det straffritt för den typen av brottslighet. Då lägger vi ner att ens utreda sådana ärenden om det ändå inte leder till en fällande dom.

Samir Cehic förklarar att det i mannens fall inte rörde sig om en liten mängd amfetamin i blodet.

– Eftersom personen tidigare tagit amfetamin borde han då känt av ruset och märkt av att han var påverkad.

Han förklarar också att amfetamin i princip aldrig används på det här sättet.

– Jag vet inte vem som går runt på uteställen och ger andra personer ett rus. Amfetamin är ingen drog man ger andra på det sättet man till exempel drogar andra med Rohypnol. Motivet är noll att göra det plus att han är straffad för det sedan tidigare. Det blir svårjobbat för vår del när tingsrätten resonerar så här även om jag förstår att domstolen måste ställa det bortom rimligt tvivel.

Slutligen betonar Samir Cehic svårigheterna att lagföra en person för den här typen av brott.

– Utredningsproblematiken blir stor eftersom den den låga straffskalan gör att vi inte kan vidta alla åtgärder. Det blir oproportionerligt att lägga så mycket utredningsresurs på ett brott med låg straffskala. Om vi i stället blir ännu mer offensiva i dessa utredningar så är sannolikheten stor att Justitieombudsmannen kommer ha synpunkter om det.

I ett liknande ärende från Stockholms tingsrätt, daterat den 16 september 2016, friades en man då han liksom 30-åringen från Växjö försvarat sig med att en vän måste drogat honom. Skillnaden i fallet är att drogen i fråga var kokain i Stockholm. När fallet sedan nådde Svea hovrätt tre månader senare rev man upp tingsrättens dom och mannen fick det straff som åklagaren åberopat i tingsrätten.