Högre skogsvärde utan kalhyggen

Växjö Artikeln publicerades

Mindre jobb, mer timmer och en stormtåligare skog. Mikael Karlsson på Silvaskog tycker tiden är mogen för en ny, smartare skogsbruksmodell i Sverige där naturen själv får ta större ansvar som kostnadskapare. Kalhyggen behövs inte.

– Det går att kontinuerligt plocka russinen ur kakan om det sker i kombination med kvalitetsgallringar. Det är ett vinnande koncept, säger Mikael Karlsson.
Tillsammans med kollegan Martin Jentzen driver han företaget Silvaskog som sedan ett par år introducerar ett alternativ till trakthyggesbruket. Det bygger på Lübeckmodellen som de anpassat för svenska förhållanden.
– Det är ett system för att kunna plocka ut tillväxten ur skogen på det mest lönsamma sättet. Skogen växer av sig själv men det gäller att kunna bruka den utan att störa den naturliga dynamiken, förklarar Mikael Karlsson.
På köpet ger det mer blandbestånd och skog som hela tiden har kvar sitt rekreationsvärde. Den innehåller fler arter och är trevligare att visats i.
Träden skördas när de är vuxna eller vid kvalitetsgallringar där uttaget alltid föregås av en stämpling som garanterar att rätt träd väljs. Gallringar börjar göras när de största träden blivit 15 till 20 centimeter i brösthöjd. I stället för att huggas sönder ska värdet på beståndet höjas steg för steg.
De små plantorna behöver markägaren egentligen inte ägna sig åt och röjningsmomentet försvinner.
– Naturlig föryngring fungerar överallt om inte skogsekosystemet rubbas, det ska behållas även under gallring, säger Miakel Karlsson.
Trädslagsvalet får naturen själv styra i stor utsträckning. När den får avgöra vilka träd som trivs just där kan det benämnas som höjden av ståndortsanpassning.
Främmande trädslag är i det här sammanhanget just främmande.
– Vi menar att de för platsen naturliga trädslagen är de mest hållbara ekologiskt och ekonomiskt. Träd med avsevärt högre produktionsförmåga kan på sikt urlaka näringstillgången i marken, säger Mikael Karlsson.
Han menar att fördelar med modellen blev tydliga vid Gudrun.
– Kalhyggesbruket skapar många kantzoner som är väldigt känsliga för stormar, de kommer vi helt bort ifrån. En annan högriskfaktor är att renodlad granskog är betydligt känsligare än en skog där lövet får spela en större roll.
– Lübeckmodellen är ett sätt att leva upp till målet att produktion och miljö ska vara jämställda mål utan att det blir en ekonomisk uppoffring för markägarna. Naturlig struktur på en stabilare skog som producerar kvalitetsvirke gratis är ett bra alternativ, säger han.
Att få genomslag för en modell som är en förfinad form av blädning är dock förenat med svårigheter.
– Kalhyggesbruket är inte så gammalt men har blivit inarbetat som den enda sanningen och då blir allt annat per definition fel. Nästan alla i skogsbruket är i dag utbildade i samma skola; tjänstemän, rådgivare, professorer, säger Mikael Karlsson som välkomnar en konstruktiv debatt om skogsbrukets utformning.
– Vi kan aldrig veta vad som efterfrågas i framtiden men vi vet vad som växer bäst, nämligen det som kommer av sig självt. Volymen sjunker något, men värdet ökar och det är viktigast.
Silvaskog som erbjuder rådgivning, skogsbruksplaner och gallringsstämplingar har märkt ett ökat intresse från privata markägare och kommuner.
– Tiderna förändras. För 50 år sedan styrdes allt av industrins behov av barr. Nu finns mycket annat att väga in också, säger Mikael Karlsson.