Jaramillo fick göra en pudel

Växjö Artikeln publicerades

Ursäkta. Det var inte riktat mot personalen. Det förklarade en ångerfull René Jaramillo när han stod öga mot öga med gymnasiekolans lärare.

René Jaramillo (KD), ordförande i gymnasienämnden, intervjuades i lördagens Smålandsposten. En del av hans uttalanden fick stora delar av lärarkåren att gå i taket. Svaret blev en lång debattartikel från 58 lärare på Teknikum, med inslag av drypande ironi, där KD-politikern starkt ifrågasattes.
Det som kanske väckte mest ont blod var när han svarade på frågan: Menar du att skolorna inte tagit sitt ansvar, att de varit slarviga?
”Ja, det kan man säga. De är duktiga på att säga vad man kan göra med de pengar som inte finns, i stället för att säga vad de ska göra med de pengar vi har”, sa Jaramillo i intervjun.
Till torsdagseftermiddagen hade han med kort varsel kallat till en träff dit samtliga lärare inom den kommunala gymnasieskolan var inbjudna. Ett 70-tal kom till Teknikum där mötet hölls. Och merparten av lärarna var från just Teknikum
”Arrogans”, ”Han måste bytas ut”, viskades det bland lärarna före mötet.
–   Jag läste artikeln många gånger och tänkte på vad som egentligen gick fel.
– Jag ber om ursäkt för att jag inte var tydlig, det var inte riktat mot personalen, förklarade René Jaramillo.
Efter denna ”pudel” kom det att bli en eldfängd debatt kring gymnasieskolans besparingar.
”Resultaten sjunker, eleverna drabbas hårt, gymnasieskolan måste ha mer pengar och det nu”, var basen i lärarnas frågor.
”Äntligen har vi en budget i balans, vi ska satsa mot framtiden”, var grunden i René Jaramillos svar.
Flera lärare ansåg att politikerna inte lever i verkligheten, att de först borde förvissa sig om hur det ser ut på skolorna, innan de lägger budget.
–   Pratar ni någon gång om mänskliga värden, träffar ni någonsin elever som har det svårt och tar reda på vad de behöver? undrade Carin Grönevik, lärare på Teknikum, ett inlägg som rev ned kraftiga applåder.
– Jag är ute i verksamheten, jag vill inte bara sitta på sammanträden. Jag har ingen prestige, det är därför jag är här i dag och träffar er, svarade René Jaramillo.
Sjunkande resultat i grundskolan drabbar gymnasieskolan med fler elever som behöver extra stöd. Och sådant kostar pengar.
– Vi skapar en underklass. Det är för mycket hjärna och för lite hjärta hos er, fortsatte Carin Grönevik.
Lärare pratade om förlorade år där den kommunala gymnasiekolan hamnat i strykklass, om eftersläpande underskott och friskolor som gynnats på den kommunala gymnasieskolans bekostnad.
Jaramillo försökte förklara att skolfrågorna nu lyfts i den kommunala politiken, att den står högt på dagordningen. Han trodde att det kunde skakas fram mer pengar till 2013, men lovade inget.
– Jag kan inte trolla fram pengar.
– Det är ditt uppdrag att hjälpa oss, ropade en lärare.
Gymnasiet går minus samtidigt som elevernas resultat sjunker. René Jaramillo ansåg att den ekvationen inte är helt lätt att få ihop.
Han sa att politiker och tjänstemän nogsamt måste undersöka var eventuella ekonomiska tillskott ska stoppas, så att de inte hamnar fel, en ”balans mellan statistik och verklighet”.
– Jag som politiker kan inte peka på vad som ska göras, det är tjänstemännens uppgift. Men nu har vi en budget i balans, vi ska ha en bra utbildning, lika bra som för några år sedan.
– Öppna locket på kommunens kassakista, förslog en lärare.
Ungefär där stannade det. Sista ordet i detta läraruppror är definitivt inte sagt.