Kommunen vill åt lägenheter

Växjö

Kommunledningen vill att Migrationsverkets lämnar sina lägenheter i bland annat Braås. Kommunen vill ha dem själv. Och enligt Bo Frank (M) kommer avtalet om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn att sägas upp i veckan. Bostadsbolagen i Växjö utreder nu hur man kan begränsa hur många som bor i en och samma lägenhet.

Artikeln publicerades 18 september 2013.

Det kommunala bostadsbolaget Vidingehem hyr i dag ut 52 lägenheter till Migrationsverket i Lammhult och Braås.
Nu vill kommunen ta upp en diskussion om att Migrationsverket ska lämna åtminstone en del av lägenheterna.
Kommunen anser att lägenheterna i stället ska användas för att lindra bostadsbristen och trångboddheten i Växjö.
Enligt Benny Johansson (M), ordförande i nämnden för arbete och välfärd, ska kommunalråden ta upp frågan på ett möte i oktober.
– Jag kan varken bekräfta eller dementera, säger Bo Frank (M).
Han menar att han först vill träffa representanterna från Migrationsverket personligen och berätta om kommunens tankar innan det står i tidningen.
Stefan Blomkvist, vd i Vidingehem, bekräftar att det pågår diskussioner mellan politikerna, Vidingehem och Migrationsverket om lägenheterna i Lammhult och Braås.
Men att säga upp hyreskontrakt låter sig inte göras hur som helst.
– Migrationsverket har ju besittningsskydd som vilken annan hyresgäst som helst. Att titta hur en sådan uppsägning ska gå till måste vi utreda tillsammans, säger Stefan Blomkvist.
Bo Frank bekräftar däremot en annan punkt på dagordningen: frågan hur Migrationsverket sköter stödet till sina boende på de båda orterna. Orsaken är missnöje bland lokalbefolkningen, att de asylsökande inte tas omhand på rätt sätt.
– Så länge Migrationsverket har lägenheter i Braås och Lammhult är det kommunens uppfattning att deras boendestöd bör öka.
Kommer ni att kräva förändringar i avtalet med Migrationsverket om hur många asylsökande Växjö kommun ska ta emot?
– Vi följer utvecklingen. Det är ingen hemlighet att vi inte vill, då inte bara jag, ha ett för kraftigt flyktingmottagande.
En stund senare ringer Bo Frank upp Smålandsposten och säger:
– Vi kommer i veckan att säga upp avtalet med Migrationsverket/länsstyrelsen om ensamkommande flyktingbarn.
Nu begär kommunen omförhandling.
– Vi vill sätta detta i relation till vårt totala flyktingmottagande. Vi vill också diskutera ersättningsnivåer.
Kommunen tar årligen emot cirka 25–30 ensamkommande flyktingbarn.
– Till de här personerna kommer också en anhöriginvandring. Vi måste prata om helheten.
Oppositionsrådet Charlotta Svanberg (S) anser inte att frågan om att Migrationsverket ska fortsätta hyra bostäder eller inte är den viktigaste. Det viktigaste är att de asylsökande tas om hand på ett bra sätt.
– Det finns ett missnöje i Braås kring hur Migrationsverket sköter verksamheten.
Charlotta Svanberg kände inte till att alliansen är på väg att säga upp avtalet om ensamkommande flyktingbarn.
– Jag tycker det är viktigt att försöka lösa detta i positiv anda, att som kommun ha ett internationellt och solidariskt hjärta.
Det var i början av året som Rene Jaramillo (KD) föreslog att kommunen borde försöka komma till rätta med trångboddheten, framför allt i Växjö stad.
Han hänvisade till andra kommunala bostadsbolag i landet, bland annat Örebro, som reglerar antalet boende per kvadratmeter i lägenheterna.
Allt för många personer i en lägenhet innebär större slitage och dålig studiemiljö för barnen, menade Jaramillo bland annat.
De han sade sig syfta på var inneboende, inte familjer med många barn.
En åtgärd kan vara det skrivs in villkor i hyresavtalet där hyresgästen förbinder sig att inte hysa mer än ett visst antal personer i lägenheten.
Rene Jaramillo menade också att människor måste vara beredda att flytta till bostäder utanför Växjö.
Bostadsbolagen utreder nu frågan.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har varit kritiska.
”Vi tror inte på riktlinjer för maxantal som kräver kontroll och sanktioner”, skrev partierna i en gemensam reservation.
Bygg istället fler bostäder, menade de.
”Till de här personerna kommer också en anhöriginvandring. Vi måste prata om helheten. ”