Rivstart för Tomas Eneroth (S) efter IT-skandalen

Växjö Artikeln publicerades
Tomas Eneroth fick snabbt sätta sig in i IT-skandalen vid Transportstyrelsen när han tillträdde som statsråd.
Foto: JONAS LJUNGDAHL
Tomas Eneroth fick snabbt sätta sig in i IT-skandalen vid Transportstyrelsen när han tillträdde som statsråd.

Direkt hamnade Thomas Eneroth (S) i hetluften som ny infrastrukturminister. Han fick genast hantera IT-skandalen på Transportstyrelsen, som nu har lett till att regeringen ser över all outsourcingverksamhet.

Växjö

När IT-skandalen på Transportstyrelsen briserade i början av juli kom det som en överraskning för nuvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth. Han förstod inte då vidden av händelsen och att det skulle leda till att två ministrar, Anders Ygeman och Anna Johansson, tvingades lämna regeringen senare under månaden.

Bakgrunden var att Transportstyrelsen hade outsourcat känsliga IT-uppgifter utan tillräcklig säkerhetskontroll.

– Innan jag blev statsråd följde jag bara medierapporteringen. Sedan fick jag fördjupa mig i det. När jag blev statsråd fick jag direkt sätta igång och ta initiativ. Och då fick resterande styrelsen lämna och det var i princip samma dag som jag blev statsråd.

Omgående tillsattes två utredningar som skulle granska ärendet. Tomas Eneroth besökte Transportstyrelsen redan första veckan.

– Jag ville besöka dem och träffa personal som var hårt arbetsbelastad. Det var väldigt många som ringde, journalister och allmänhet som ville ha ut logglistor, det var en storm.

I början av nästa år är ena utredningen klar och den omfattar en lång tid tillbaka innan outsourcing av dessa verksamheter var aktuella.

– Vad visste man om riskerna? Det kan diskuteras nu i efterhand. Det är inte bara myndigheter, utan även kommuner och företag måste revidera sitt sätt att hantera information ur ett säkerhetsperspektiv. Här finns också kommersiella risker, industrispionage och liknande. Försvarsmyndigheter är vana vid att hantera detta.

Har myndigheten varit för snabb med att outsourca verksamheter?

– Absolut. Vi har tagit initiativ till att göra en genomlysning av all outsourcingverksamhet. I framtiden behövs en helt annan kravlista. Outsocurcing kan ha varit en trend under 1990-och 2000-talet, att se till sin kärnverksamhet och lägga ut IT-stödet. Riskerna var inte kända.

Kan staten själv bygga upp denna kompetens och starta en myndighet för att säkra kompetensen?

– Ingen statlig IT-byrå. Däremot finns nu en tydlig styrning kring cybersäkerhet och informationssäkerhet. Försäkringskassan, som är en stor datamyndighet, har ett särskilt uppdrag att ha ett samlat ansvar för myndigheterna. Mindre myndigheter har inte kompetensen.

Misstroendevotum väcktes mot regeringen i samband med IT-skandalen. Det är ett skarpt vapen som Tomas Eneroth tycker har missbrukats som åtgärd.

– Då ska man ha mycket fog för det. Det räcker inte bara med medieuppgifter, det krävs KU-förhör och granskningar. Efter det kan man använda det. Genomlysningar ska man göra, jag gillar tanken på att KU gör djupgående granskningar.

KU får inte bli en arena där ena partiblocket säger en sak och andra blocket något annat, betonar Tomas Eneroth. Det leder till omröstningar och splittringar.

Tomas Eneroth presenterades som ny infrastrukturminister, under en pressträff i Rosenbad 27:e juli 2017.
Foto: Erik Simander/TT
Tomas Eneroth presenterades som ny infrastrukturminister, under en pressträff i Rosenbad 27:e juli 2017.

Tomas Eneroth är inte rädd att ge sig in i nya områden inom politiken och när han fick frågan från Stefan Löfvén om att bli infrastrukturminister blev betänketiden kort.

–  Jag kände stort ansvar och plikt.

Han tackade ja och därmed lämnar han andra sakpolitiska områden bakom sig.

När han valdes in i riksdagen för första gången 1994 hamnade han i utbildningsutskottet. Efter det 2002, blev det socialförsäkringsutskottet och 2008 axlade han rollen som partiets talesman i näringspolitiska utskottet efter Tomas Östros.

Han valdes in i Socialdemokratiska Partistyrelsen 2003. Sex år senare invaldes han i Verkställande Utskottet (VU) vid partikongressen 2009. Thomas Eneroth har också funnits med som tänkbar kandidat som partiordförande

– Det politiska hantverket klarar jag väl och jag känner ingen tvekan över att klara uppdraget. Sedan tillkommer andra saker när man är statsråd, säkerhetsaspekterna blir helt annorlunda. Det blir mer tid i Stockholm. Jag måste köpa en bostad där, det ordnas ju inte med några lägenheter.

Om du helt fick välja en statsrådspost inom regeringen, vad skulle det bli?

– Jag vet inte. Jag tar de uppgifter som jag blir tilldelade. Jag är sådan som person.

Infrastrukturfrågor berör bland annat vägunderhåll, flygtrafik, nya trafikplaner, tågförbindelser och en eventuell satsning på höghastighetsbana.

Är bygge av en höghastighetsbana realistisk? Med tanke på dess enorma kostnader?

– Just nu byggs nya stambanor för höghastighetståg. Ostlänken är exempel på detta, en investering på nästan 60 miljarder kronor. Det förs också en debatt om alternativa finansieringsmodeller. Kan vi låna till tågen eller använda gröna obligationer? Vi vänder på alla stenar. Sedan lägger vi hundra miljarder kronor mer än förra regeringen på infrastruktur, så jag har 700 miljarder kronor när vi nu ska utforma de kommande elva åren i trafikinvesteringar.

Att bara låna upp pengar till tåginvesteringar är inget bra alternativ, menar Tomas Eneroth. Helprivata lösningar är inte heller aktuellt, då det påverkar statens offentliga utgifter.

Investering i höghastighetståg kräver breda blocköverskridande lösningar eftersom finansieringen ska pågå decennier framöver, påtalar Tomas Eneroth.

– Jag vill prata med Alliansen och när remisstiden är slut ska vi titta på olika lösningar och finansieringsmöjligheter. Jag undersöker om vi kan få ett brett handslag.

Tomas Eneroth vill under remisstiden inte uttala sig om enskilda regionala trafikobjekt, som dubbelspår Alvesta - Växjö.

– Regionen får samla sig kring sina viktiga investeringar och göra prioriteringar.

Han är skeptisk till omfattande kommunala och regionala merinvesteringar i infrastruktur. Skattepengar till kommunal verksamhet ska i första hand användas för skola, vård och omsorg. Större trafikinvesteringar blir väldigt dyra.

Sverige lider av årtal av underinvesteringar och underhåll av järnvägsnätet, påtalar Tomas Eneroth.

– Samtidigt åker vi mer tåg än någonsin och skickar allt mer gods på tågen. Svenska folket vill åka mer tåg.

Han upplever en stor förändring över hur människor i dag väljer att på frivillig basis bli klimatsmarta, även om det kanske blir dyrare. Några exempel är den kraftigt ökade försäljningen av elfordon.

– Medvetenheten är helt annorlunda i dag.

Tomas Eneroth upplever sig som bilnörd. För folk på landsbygden är det bil som gäller i många fall och så kommer det att vara framöver.

– Bilen innebär en frihet som är svåröverträffad.

Han talar om klimatsmarta transporter, självstyrande och uppkopplade fordon som innebär bättre trafiksäkerhet och mindre klimatpåverkan. I Göteborg inleds ett projekt som omfattar vanliga invånare.

– Sverige är en marknad som världen tittar på.

Flygskatten är omdiskuterad. Flygplatsen i Växjö visar positiv utveckling. Blir det tuffare nu för flygplatsen när en miljöskatt ska införas?

– Flygsektorn är den enda transportsektorn som inte betalar miljöskatt i dag. Jag tror att flyget klarar det som fordonsindustrin gör, alltså bränslebyten. Vi får biobränslen som påverkar miljön mindre.

Flyget kommer att öka, tror Tomas Eneroth. Men när tåget går bättre och snabbare kommer efterfrågan på delar av inrikesflyget att minska.

Bredbandsutbyggnaden är viktig för Sverige och inte minst för folk på landsbygden. God internetuppkoppling krävs för företagande och att människor kan bo och leva på mindre orter. Varför hanteras det inte inom ditt område, som är infrastruktur?

–  IT är infrastruktur, ja. Men det har hanterats olika historiskt. Jag är glad över de bredbandssatsningar vi gör. Men samtidigt är IT också kopplat till samhällsutveckling och bostäder. Gränserna är flytande.

Tomas Eneroth har haft en lång karriär i riksdagen. Det har blivit mer än tre mandatperioder, som han först siktade på.

Han kandiderar inför nästa riksdagsval 2018 och tänker sig en fortsättning inom politiken.

Men det fanns planer på att sluta med rikspolitiken efter Socialdemokraternas valförlust 2006. Delvis på grund av den slitsamma pendlingen till huvudstaden.

– Jag var nära att sluta efter tre mandatperioder. Men blev övertalad av Mona Sahlin att fortsätta och då blev jag näringspolitisk talesperson i opposition.

fakta

23 år i riksdagen

Namn: Tomas Eneroth (S).

Uppdrag: Infrastrukturminister sedan juli 2017.

Bor: i Stockholm och Växjö, uppvuxen i Kosta.

Familj: Hustru Sofia. Sonen Jesper som bor i Göteborg och har egen politisk karriär.

Ålder: Fyller 51 år nästa vecka.

Övrigt: Valdes in i riksdagen 1994. Innan dess ledamot i landstingsfullmäktige i Kronoberg. Till yrket metallarbetare, har läst statskunskap och sociologi. Har en stark ideologisk förankring och betraktar sig som demokratisk socialist.

Visa mer...