”Ungdomar i marginalen har unika erfarenheter”

Så säger en av de värstingar som Margareta Stigsdotter Ekberg intervjuat i sin doktorsavhandling Dom kallar oss värstingar – om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. I slutet av oktober försvarade hon avhandlingen, men intresset för ungdomar på glid har hon haft länge. I början av 2000-talet följde hon på nära håll ett gäng killar som hamnade snett, började knarka och begå brott.

–?Jag funderade på hur mötena i skolan fungerade, vad killarna lärde sig och på vilka insatser som sattes in. Sådant här kostar mycket, både ur individuella aspekter men även samhällsekonomiskt.

Fokus i Margareta Ekbergs avhandling är just mötet mellan unga med problem och lärare, socialsekreterare och poliser.

–?Som pedagog är det viktigt att tänka hur man ska bryta med en kriminell livsstil och då blev mitt fokus just möten.

Margareta Stigsdotter Ekberg har jobbat 30 år i skolans värld, Östregårdskolan är sedan många år hennes skola och under de sex år hon forskat har hon även undervisat.

I avhandlingen har Margareta Ekberg intervjuat sju killar med ett kriminellt förflutet som numer är engagerade i organisationen Unga Kris, Kriminellas revansch i samhället. Med utgångspunkt i några fingerade fall med inbyggda dilemman genomförde Margareta Ekberg sina intervjuer. I ett exempel är det en kille som umgicks i kriminella kretsar, som påträffas på rektorsexpeditionen och misstänktes för stöld. De poliser som intervjuades om hur de skulle ha agerat hade mycket olika svar:

– En menade att en åklagare skulle besluta om husrannsakan på grund av killens förflutna. En annan polis sade att åklagare inte skulle gå vidare med fallet eftersom det inte fanns några bevis.

När en ung människa kan mötas av vitt skilda bedömningar, kan hon eller han omöjligt veta vad mötet med polis eller socialtjänst ska resultera i.

– Möten skadar deras förtroende för myndighetspersoner, de bara fnyser åt att alla är lika inför lagen. Ramlagarna ger utrymme för tolkningar, som baseras på individens egen grundsyn. Min slutsats är att den egna grundsynen ges stort utrymme, säger Margareta Ekberg.

– De unga vill vara delaktiga i beslut som rör deras liv, få en chans att göra rätt, lägga det som hänt bakom sig och inte vara dömda för alltid. Det är oerhört svårt att bli av med en stämpel.

Att reda ut ett skolbråk kan ske på olika sätt. Om de inblandade får vara med och diskutera, får krav på sig att ta ansvar och ta konsekvenserna kan det vara lättare att gå vidare än om vuxna beslutar om exempelvis skolbyte eller psykologhjälp.

Margareta Stigsdotter Ekberg betonar vikten av att personal i skola, socialtjänst och polis samarbetar – att ta sig ur ett livsstilsberoende med kompisar, kriminalitet och knark är svårt.

– Ungdomar i marginalen har unika erfarenheter och kunskaper, de kunskaperna måste användas.

Margareta Ekbergs hoppas att hennes avhandling ska användas i utbildning av lärare och kanske även socionomer och poliser. Själv fortsätter hon undervisa både på Östregård- skolan och på Linnéuniversitetets lärarutbildning. Men hon är också sugen på att fortsätta forska:

– Det finns många trådar att dra i, det här är en viktig samhällsfråga.

”De unga vill vara delaktiga i beslut som rör deras liv, få en chans att göra rätt, lägga det som hänt bakom sig och inte vara dömda för alltid.”