Annons

Växjö smygsparar i skolan

I budgeten för utbildningsnämnden i Växjö finns krav på effektiviseringar på 0,5 procent, eller 24,5 miljoner. Växjös skolor får inte kompensation för demografisk tillväxt.
Debatt • Publicerad 28 maj 2020
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Alexander Skytte och Linnea Lindquist, Välfärdsinitiativet, skriver att invånarna i Växjös kommun som bryr sig om förskolan och skolan ska agera, innan det är försent.
Alexander Skytte och Linnea Lindquist, Välfärdsinitiativet, skriver att invånarna i Växjös kommun som bryr sig om förskolan och skolan ska agera, innan det är försent.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Orsaken till dessa omfattande nedskärningar är ospecificerade effektiviseringskrav vilket innebär att det står i budgeten att verksamheten ska bedrivas till en lägre kostnad kommande år, utan att specificera hur det ska gå till. Det ska nämligen verksamheten komma på själva, ofta med förevändningen att cheferna i verksamheten är de som kan verksamheten bäst.

Eftersom 80 procent av en skolas kostnader är löner så blir det flera tjänster som här kommer att försvinna. Eller “effektiviseras bort” som politiker säger. Det här är de faktiska konsekvenserna som uppstår när politiker ger odefinierade sparkrav till en nämnd. Men det finns vissa metoder för att dölja det kaos som annars skulle uppstå.

Annons

De flesta effektiviseringar döljs genom att pensionsavgångar inte ersätts. Även visstidsanställda blir de första som blir av med sin tjänst. Det kan uppfattas som rimligt att agera så. Problemet blir då arbetsuppgifterna som dessa medarbetare lämnar efter sig. Skolans uppdrag blir inte mindre omfattande bara för att medarbetarna blir färre. Samma arbetsuppgifter ska nu utföras av färre medarbetare. Det kommer innebära att medarbetarna ska arbeta in dessa nedskärningar med sin hälsa som insats. Det kommer leda till en försämrad arbetsmiljö för alla som arbetar inom utbildningssektorn i Växjö. Det är ett faktum. Fler kommer behöva göra mer. Det är den enda rimliga lösningen, för uppdraget minskar inte.

Tankesmedjan Balans har under flera år granskat kommunernas budgetar och sett ett mönster av effektiviseringskrav. Det är inget som sker bara i år, eller bara föregående år. Konsekvensen av effektiviseringskraven är alltid nedskärningar. Skillnaden mellan hur stor uppräkningen borde vara för att kompensera för kostnadsökningar och den faktiska uppräkningen av budgetramen är det som utgör effektiviseringskravet.

Välfärden styrs utifrån principerna i New Public Management, nämligen att det går att bedriva välfärd till lägre kostnad men med bibehållen eller helst ökad kvalité. Nedskärningarna i förskola, skola och gymnasieskola är ett medvetet val från politikerna. Eftersom verksamheten inte får full kompensation för kostnadsökningar måste de som arbetar med utbildning komma på billigare och smartare sätt att arbeta.

SKR är arbetsgivarens intresseorganisation som också är drivande i att få skolan så billig som möjligt för sina medlemmar, skolornas huvudmän. SKR lyfter ofta fram digitaliseringen som lösningen. Genom ökad digitalisering kan färre personer göra samma arbete är resonemanget.

Problemet är att denna syn på verksamheten saknar verklighetsanknytning. Alla som arbetar i förskola och skola vet att det inte går att minska resurserna med bibehållen kvalitet. Arbetsmiljön och kvaliteten på elevernas utbildning kommer fortsätta att vara bristfällig så länge det råder obalans mellan krav och resurser. I Växjö kommun har politikerna nu tagit fram en ekonomisk plan som säger att det ska bli värre framöver. Detta är en plan och planer går att förändra.

Vi i Föreningen Välfärdsinitiativet uppmanar alla invånare i Växjös kommun som bryr sig om förskolan och skolan att agera, innan det är försent.

Alexander Skytte, ordförande Föreningen Välfärdsinitiativet, Linnea Lindquist, vice ordförande Föreningen Välfärdsinitiativet

Annons
Annons
Annons
Annons