"Kritiken grundar sig på de första två veckorna"

– Det var de första veckorna skolmaten inte fungerade. Sedan dess har det blivit bättre och bättre.
Kostchefen Jens Reinecke förklarar reaktionerna på skolmaten.
Alvesta • Publicerad 4 oktober 2011
Jens Reinecke är kostchef i Alvesta kommun.
Jens Reinecke är kostchef i Alvesta kommun.Foto: Marie Magnusson

Jens Reinecke anställdes som kostchef i Alvesta kommun i januari. Den nya organisationen ska leda till tydligare och jämnare villkor för skolmaten på skolorna. Jens Reinecke har fullt budgetansvar och ansvarar för att den nya kostpolicyn följs.

I kostpolicyn står att matgästerna ska sättas i centrum och tilldelas matglädje. Men mycket mat slängs och en del elever kommer inte ens till matsalen. Tycker du att detta har lyckats?

– Jag blir inte glad när jag får höra att barnen inte äter och att mycket slängs. Det är tråkigt. Jag tar till mig det här och min upplevelse är att det har blivit bättre. Det kan räcka med att man är negativ till lättmjölk, så blir allt dåligt.

Mellanmjölken har tagits bort, lättmjölk och andra lättprodukter har gjort sitt intåg. Ska barn som växer verkligen ha det?

– Enligt livsmedelsverkets rekommendationer ska alla barn dricka lättmjölk, 40-procentigt lättmargarin till skolbarn och 70 procentigt till förskolebarn. De ska ha nyckelhålsmärkta pålägg, 17-procentig ost.

Det talas om fina namn, men att det inte är så gott som det låter?

- Jag håller inte med. Det kan handla om att vi lagt till något till rätten, som sallad till exempel.

Det har varit många nya rätterna för eleverna i höst. Varför har du gjort om så mycket?

- Vecka 34 till 37 var det mycket nytt. Det kommer nya rätter fortfarande, men inte lika mycket. Det finns kostplaneringsverktyg för att följa skollagen som kom första juli. Maten ska vara mer näringsriktig. Maten var bra innan, men vissa produkter har inte passat in.

Eleverna har fått kycklingsallad med kallt ris, och potatis enbart vid ett tillfälle under fyra veckor.

- Det här med potatis fick jag höra ganska snabbt. Men vi har haft det i soppa, till fisk och bakad potatis. Kallt ris åt jag själv ofta i skolan. Det är mycket nyheter, men det har hänt mycket sedan den där kycklingsalladen.

Du vill höja kvaliteten, men höjs den verkligen med mer hel- och halvfabrikat? Med mindre närproducerat och ekologiskt?

– Man stöter ofta på patrull på grund av EU-lagstiftningen. Att ha krav i upphandlingen strider mot frihandelsavtalet i EU. Vi kommer nog att ha ekologisk nötfärs, men jag vet inte om den är närproducerad.

– Som helhet kommer vi inte att ha mer hel- och halvfabrikat. Det anpassas efter de förutsättningar köken har. Nu har vi tagit med halvfabrikat, men har man möjlighet att laga mat från grunden så går det bra. Vill man byta färdig pannbiff mot färs så gör man det.

I kostpolicyn står att personalen ska ha en bra arbetsmiljö och en hög trivsel. Men det finns personal som tappat arbetsglädjen och inte längre tycker det är roligt att gå till jobbet. Hur ser du på det?

- Det känner jag inte igen. Jag får ta det med dem.

Vad vill du säga till föräldrar som oroar sig för att deras barn inte längre äter i skolan?

– Min bild är att kritiken grundar sig på de första två veckorna då det nya systemet och de nya recepten inte fungerade. Utvärderingar görs löpande och det börjar kännas mer och mer klockrent.

Marie Magnusson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.