GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Från byråkrati och byggnader till välfärdens kärna

Välfärden först kallar Blågröna Växjö den budget som sätter Växjö först. Med tydliga prioriteringar och mod att fatta beslut som inte alltid rosas, men är rätt och riktiga, rustar vi hela vår kommun för morgondagen. Det skriver kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje och kommunalrådet Oliver Rosengren.
Debatt • Publicerad 7 augusti 2019
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Det är svårt att legitimera omställning i välfärdens kärna, om medarbetarna alltid upplever att det finns budget för en ytterligare anställd på förvaltningskontoret i kommunhuset. Därför sparar vi flera miljoner i budgeten för 2020 på byråkrati och byggnader", skriver Anna Tenje och Oliver Rosengren.
"Det är svårt att legitimera omställning i välfärdens kärna, om medarbetarna alltid upplever att det finns budget för en ytterligare anställd på förvaltningskontoret i kommunhuset. Därför sparar vi flera miljoner i budgeten för 2020 på byråkrati och byggnader", skriver Anna Tenje och Oliver Rosengren.Foto: Lars-Goran Rydqvist

Utsikterna för kommunernas och regionernas ekonomi är kärv. För att trygga finansieringen av välfärdens kärna behövs tuffa beslut och svåra prioriteringar. Förbättrade arbetssätt kan ge mer välfärd för varje skattekrona, konkurrens kan ge bättre kvalitet till samma eller en lägre kostnad och administrationen behöver slimmas för att flytta resurser från byråkrati och byggnader till mötet med Växjöborna i behov av utbildning, omsorg eller stöd.

På alla arbetsplatser och i alla branscher pågår ständigt förändringar för att kvaliteten ska bli högre för varje använd krona. Nya tidssystem, ny rapportering, nytt schema, nya processer, nya maskiner och så vidare. Som enskild person och som arbetslag är man ofta skeptisk, när befintlig ordning fungerar mer eller mindre väl. Allt eftersom blir den nya rutinen en vana, och kanske blir också mer uträttat.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har studerat produktiviteten i offentlig sektor och fann att kostnaderna i regel ökat per brukare, men att kvalitetsindikatorerna visar bibehållen eller i vissa fall försämrad kvalitet. De menar att det ser ut att saknas samband mellan kostnad och kvalitet i offentlig sektor. Om produktiviteten i svensk offentlig sektor skulle stiga från dagens nivåer, till snittet hos de jämförbara EU-länderna (vilket fortfarande är långt under privat tjänstesektor) menar bedömare att det skulle täcka kostnaderna för demografiska förändringar.

Ett ständigt underskott i produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn innebär omfattande välfärdsförluster för samhället. I privat sektor används delar av ett förbättrat resursutnyttjande till högre löner. Det är en drivkraft och belöning för ökad produktivitet, liksom att lönespridningen motiverar till bättre prestationer. Den kommunala sektorn behöver ta lärdom av detta. Erfarenheter visar att offentligt anställdas löner kan höjas vid konkurrensutsättning av verksamheten, exempelvis vid införandet av lagen om valfrihet, eftersom en mångfald av arbetsgivare ökar konkurrensen om medarbetarna.

På nationellt håll har Moderaterna presenterat en besparing på 10 miljarder kronor på statliga myndigheter. Det kan handla om sammanslagningar eller nedläggningar, men också ökad effektivitet, begränsningar av uppdrag och digitalisering. Vår strategi för att minska skattebetalarnas kostnad för den kommunala administrationen är jämförbar. Stödjande funktioner som ekonomi, HR och IT är betydelsefulla för att kärnuppdraget ska fungera väl, men behöver se över sina arbetssätt i minst samma omfattning som ett äldreboende eller en skola. Det är svårt att legitimera omställning i välfärdens kärna, om medarbetarna alltid upplever att det finns budget för en ytterligare anställd på förvaltningskontoret i kommunhuset. Därför sparar vi flera miljoner i budgeten för 2020 på byråkrati och byggnader.

Välfärden först kallar Blågröna Växjö den budget som sätter Växjö först. Med tydliga prioriteringar och mod att fatta beslut som inte alltid rosas, men är rätt och riktiga, rustar vi hela vår kommun för morgondagen. Vi lovar inte allt, men vi håller det vi lovar. Vårt löfte är att Växjö ska fortsätta vara så framstående att andra blir avundsjuka när du säger att du bor här.

Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande

Oliver Rosengren (M), kommunalråd

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.