Nu gäller det att tänka utanför boxen – skiftarbete på skolan?

Många större skolor, speciellt högstadieskolor, passerar maxantalet 500 på samma ställe med råge. Visst, alla är inte inne i samma sal samtidigt, men väl samma byggnad: i korridorerna, i matsalen, köer till matsalen, omklädningsrum och vid skåpen samlas och trängs flera hundra elever med varandra under hela dagen. De flesta idrottsföreningarna ställer in träningarna men skolan har idrott som vanligt.

Det ger dubbla signaler till både våra elever och personal som trots påbudet om max 500 personer på ett och samma ställe, tvingas gå till en arbetsplats där mer än 500 personer trängs dagligen i samma utrymmen. Skulle en person komma till skolan med smittan, vore en lokal epidemi nära förestående och oundvikligen. Även om flertalet unga inte kommer att få det (eller få det i lindrig form) kan de bära med sig smittan hem till äldre föräldrar eller föräldrar i riskgrupperna. Likaså personal på skolorna som är nära pensionsåldern samt de som är gifta med dem i riskgruppen. Jag tillhör själv den senare gruppen och det är med stor vånda jag går till jobbet för jag vill inte få med mig smittan hem. Hur tänker man kring elever som är i riskgrupperna? Vi vet att dessa finns.

Det är trångt i skolan - överallt: vid skåpen trängs eleverna, i matsalen och i matsalskön, i korridorerna, i omklädningsrum och i gymnastiksalarna. Det finns ingen möjlighet i en slimmad organisation att ändra detta. Det är dags att tänka annorlunda. En extraordinär situation kräver att man tänker utanför boxen. Varför inte låta eleverna jobba i skift?

Låt en årskurs jobba hemifrån med skolarbetet, en vecka i taget. Då skulle det bli mer luft i systemet, möjligheter att använda fler klassrum och dela större klasser tillfälligt. Köer och trängsel i matsalen skulle bli mindre, likaså vid skåpen och i korridorerna med färre elever på skolan. Och skolan skulle komma under maxgränsen på 500 på samma ställe. Veckan därpå går nästa årskurs iväg på skift och på så vis har man två årskurser på skolan och en årskurs på distans.

Vad gör en veckas hemarbete i det långa loppet? Vi lärare kopplar upp oss mot klassen under ordinarie lektionstid. Vi får alla dessutom möjlighet att testa detta arbetssätt i en mindre skala och bekanta oss med det. Även om skolan är digital, så är distansundervisning något helt annat och nytt, både för lärare och elever - och föräldrar. Med en årskurs hemmavid ger oss möjlighet att förbereda oss mer och även känna att vi kan ta en del av samhällsansvaret. För i det stora är det allas och envars skyldighet att inte sprida smittan vidare, men i dagsläget ger vi inte skolorna och eleverna den möjligheten på grund av trångboddheten. Det är inte rättvist mot vare sig elever eller personal.

Man kan också tänka sig att förlänga påsklovet med en vecka. Vad gör det om vi har två veckors påsklov ett läsår? För årskurs 7 och 8 kan vi jobba in den garanterade undervisningstiden kommande läsår, men för årskurs 9 (och årskurs 3 på gymnasiet) borde man prioritera dessa grupper mer. De kan inte läsa in vid ett senare tillfälle och ska dessutom ges möjlighet att få en bra och minnesvärd avslutning i juni.

Politiker och skolledare i Växjö kommun, tänk utanför boxen och vänta inte. Det finns ingen anledning att vänta, utan se det som en möjlighet att ge alla tid att vänja sig vid ett nytt arbetssätt ifall det skulle bli skarpt läge nästa gång Folkhälsomyndigheten och regeringen har presskonferens. Vad väntar ni på? Agera nu!

Mona Pfaus, högstadielärare