Nu ska omsorgen bli bättre – långsiktigt
Den hemska pandemin har uppenbarat för många i Sverige och Växjö kommun hur äldreomsorgen är underfinansierad, underbemannad och otrygg för omsorgstagarna och för personal. Annars hade inte så många blivit smittade, sjuka och avlidit. Inte de som skulle skyddas alldeles särskilt.
Detta är dock inte någon ny sanning. Det är väl känt och beforskat hur vårdplatser försvunnit, hur personal i allt högre grad har otrygga anställningar, hur rekryteringen är svår, hur arbetsvillkoren innebär minutstyrning, delade turer och dåliga löner med tanke på ansvar och insatser för liv och död.
Det är inte så konstruktivt att skylla på olika regeringar, regioner och kommunmajoriteter, även om det frestar att beskriva hur ansvar och kontroll för helheten vård och omsorg tyvärr sålts ut till privata bolag. I botten finns en annan historia. När allt fler kvinnor i Sverige började söka sig till arbetsmarknaden under 1900-talet blev äldreomsorgen ofta valet, en förlängning på det vårdande obetalda hemarbetet, ofta på deltid.
Synen på och strukturen för det kvinnodominerade arbetet lever kvar. Därför har nermonteringen kunnat fortgå – trots att forskning och politiken vetat om situationen. Dags att krossa gamla strukturer! Upp med äldreomsorgen på dagordningen.
Men nu kommer det ju nya pengar (4 miljarder) från regeringen, kan någon invända. Jo, välkomna miljarder till utbildning av vård- och omsorgspersonal och även fler fastanställningar nämns. Den ena akutåtgärden efter den andra presenteras. Men hur är det med långsiktigheten? Är det engångssummor eller kommer de utbildade undersköterskorna att fastanställas och få bra lön och villkor år efter år?
Kommunals ordförande Tobias Baudin anser att det behövs cirka 50 000 nya anställda i välfärdssektorn, vilket betyder cirka 30 miljarder i ett välfärdslyft. Mitt tillägg: Ska garanteras år efter år för långsiktiga lösningar. Corona har tydligt avslöjat bristerna, men de började långt tidigare. Nedskärningarna kommer fortsätta, om inte nivåerna på resurserna höjs permanent.
Det är inte läge ännu för en utvärdering av vad som hände under krisen i Växjö kommuns äldreomsorg, men inriktningen för framtiden ska innehålla bland annat följande: Mer personal, mer utbildad personal, högre andel fastanställningar, delade turer bort. Tillitsstyrning och organisation som ökar kontinuiteten, vilket betyder färre olika personal per vårdtagare i hemtjänsten. Krav på de privatdrivna företagen att ha samma krav på personal och villkor som de kommunala. Hög beredskap mot smittspridning genom tillgång till skydd och ständig användning av basala hygienkrav.
Ett annat område att utveckla och modernisera är behovet av olika boendeformer för olika stadier och behov i livet. Nu finns så gott som ingenting mellan hemtjänst och särskilt boende. 70+ är en synnerligen varierad grupp. Det behövs gemenskapsboenden, servicebostäder, trygghetsbostäder och säkert andra nya former som inte är uttänkta ännu, i hela kommunen. Och de bostäder som finns kan göras mer tillgängliga för alla oavsett funktionsvariationer. Dags att ge ”valfrihet” ett reellt innehåll.
Ja, mycket att göra och det ska inte bli som vanligt efter krisen utan mycket bättre.
Carin Högstedt (V)
