Annons

Nytt sjukhus – ett ekonomiskt vågspel

Ett nytt sjukhus betyder att det finansiella utrymmet för att bedriva sjukvård begränsas. Detta är inte vad kronobergarna är bäst betjänta av. Vi behöver bra sjukvård de närmaste 10-15 åren. Det skriver Lennart Rydberg, f d landstingsdirektör.
Debatt • Publicerad 26 maj 2020
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Växjö lasarett är inget dåligt eller omodernt sjukhus, anser Lennart Rydberg.
Växjö lasarett är inget dåligt eller omodernt sjukhus, anser Lennart Rydberg.Foto: Anna Nordström

Coronapandemin kommer med all sannolikhet att sätta djupa spår, inte bara i den globala ekonomin utan även i Sveriges och Region Kronobergs ekonomi. Regering och riksdag har sagt att man ska täcka de kortsiktiga coronaeffekterna för regionerna. Det kan nog stämma. Sverige har en god ekonomi, men med allt fler krispaket, som sannolikt behöver förlängas, urholkas soliditeten snabbt.

Allt tyder på att vi är i början på en ekonomisk vågdal, som inte är snabbt övergående utan som har en djup påverkan under många år. Skatteunderlaget försämras och därmed också statens möjligheter att bistå kommuner och regioner.

Annons

Det är realistiskt att utgå ifrån att det kan komma några magra år inkomstmässigt för region Kronoberg. Kronoberg har en hög skattesats, så att höja skatten är inte möjligt. En effekt av coronapandemin är sannolikt att kostnaderna för vårdpersonal kommer att öka mer än lönekostnadsutvecklingen i allmänhet under ett antal år. Sjukvårdskostnaderna behöver därmed ta en större andel av regionens intäkter.

Region Kronoberg fick ett stort tillskott i den senaste revideringen av skatteutjämningssystemet. Detta är positivt, men inget som man bör dra alltför stora växlar på. Den som varit med länge vet att skatteutjämningssystemet brukar revideras ungefär vart tredje år. Ena gången är det positivt för Kronoberg andra gången negativt. Statusen är inte långsiktigt bestående.

Mycket tyder på att Region Kronoberg under den närmaste 5-10 årsperioden kommer att behöva koncentrera de ekonomiska resurserna på att bedriva en för medborgarna acceptabel sjukvård. Utgifter som kan anstå får därmed skjutas på. I ett sådant läge brukar man alltid få revidera investeringsprogrammet och stryka sådant som är trevligt men inte nödvändigt och skjuta en del framåt. Man är inte i ett sådant läge att det som kanske är långsiktigt bäst alltid kan genomföras. Det hade på 1980-talet varit trevligt och långsiktigt bäst att bygga ett nytt sjukhus på Sigfridsområdet, men de ekonomiska realiteterna omöjliggjorde det.

Växjö lasarett är inte perfekt, men det är i relation till andra sjukhus i Sverige väl fungerande och i gott skick. Under 1980- och 1990-talen byggdes nytt eller totalrenoverades i stort sett hela sjukhuset. Sedan har sjukvården i vissa delar förändrats och därmed kraven, men det är inte så att det är ett omodernt eller dåligt sjukhus.

Jag har i en tidigare artikel hävdat att det är oansvarigt att dra i gång en så stor investering som ett nytt sjukhus utan att ha en mycket stor andel av investeringssumman fonderad. Utvecklingen nu styrker detta. Visst går det att låna billigt i dag men inte obegränsat och amortera måste man göra. Utan fonderat kapital är man helt beroende av ränte- och kreditmarknadens utveckling. Handlingsfriheten är obefintlig.

Majoritetens gruppledare skriver i en debattartikel att det i den så kallade förstudien redovisas en kassaflödesanalys. Så är inte fallet. Där finns en investeringskalkyl med avskrivningar på fastigheter på 35 år. I en kassaflödesanalys ska man redovisa just kassaflödet och då är det inte bokföringsmässiga avskrivningar, som ska redovisas utan amorteringar och likviditetsbelastning. Det är en helt annan sak. Mycket tyder på att en korrekt kassaflödesanalys med nuvarande förutsättningar ger en klart ofördelaktigare bild av situationen.

Så som situationen nu ser ut med den konjunkturbild vi ser framför oss, verkar det som om region Kronoberg skulle behöva låna till i stort sett hela investeringssumman till ett nytt sjukhus. Vad jag kan se av ett tänkt kassaflöde, så kan man anta att regionen under ett antal år skulle behöva låna inte bara till investeringen utan även till räntor och amorteringar. Detta måste med nödvändighet betyda att det finansiella utrymmet för att bedriva sjukvård begränsas. Detta är inte vad kronobergarna är bäst betjänta av. Vi behöver bra sjukvård de närmaste 10-15 åren.

Lennart Rydberg, f d landstingsdirektör

Annons
Annons
Annons
Annons